Jävla karlar (2023) av Andrev Walden

Aldrig tidigare har en bok hållit mig vaken av skratt en hel natt! Det är ju sorgligt att Andrev som barn har sju plastpappor på sju år och ingen kontakt med sin riktiga pappa, men det vuxna berättarjaget har distans och dräpande humor när han berättar om de sju (jävla) plastpapporna och sitt brokiga barndomsliv. Berättaren håller sig nära läsaren, använder ibland direkt tilltal: ”Om något låter påhittat kan du lita på att det är sant”.

Waldens språk är vitalt och medryckande – jag skulle kunna citera allt; det är talande ordbilder överallt, oväntat byggda (”Jag övningskör fortfarande hatet [mot plastpappan ”Växtmagikern”]”).

Jag vill se Jävla karlar filmatiserad! Den skulle bli ett mästerverk – en gladare variant av Mitt liv som hund ( boken/filmen där den tioårige Ingmar hela tiden jämför sin svåra situation med hunden Laikas – hon som skickades upp i rymden utan mat och vatten, utan intentionen att tas ned på jorden igen: ”Det kunde ha varit värre, hunden Laika…” tänkte Ingmar när hans mamma dog.)

Livet för pojken i Jävla Karlar är också som en hunds; han får bara hänga på mamman – men han är älskad: ”Jag är svår att älska för alla utom en” (en=hans mamma). Mor och sons liv tillsammans är ett äventyr och de möter människor på gott och ont. Plastpappan ”Prästen” är harmlös, läser ur ungdomstidningen Okej:

Men vissa plastpappor är inte harmlösa, som ”Tjuven” till exempel. Innan ”Tjuven” blir riktigt dum har dock Walden bedövat läsaren med en komisk anekdot om ”Tjuven” och pojken på ICA…

Jävla karlar får mig att tänka på den danska självbiografiska barndomsskildringen Om någon skulle komma förbi (2020) av Thomas Korsgaard, som handlar om en pojke i en dysfunktionell familj på 2000-talet. Den är också riktigt bra, men Jävla karlar kan jag relatera till ännu mer; den utspelar sig i Sverige på 1980-talet och jag är jämngammal med författaren, myser av våra gemensamma referenser: Conan, ”Borgomcenroe” och Trocomare örtsalt. Dessutom har jag också haft plastpappor.

Bra böcker alla tre – men bäst är Jävla karlar!

Årets bästa bok förmodligen! Läs den!

Lämna en kommentar