Lejon och lamm (2023) av Duraid Al-Khamisi

En pappa får inte jobb i Sverige och köper en kiosk i ett förortscentrum. Han blir som prästen i byn – folk biktar sig i kiosken:

”Amo, min kusin fick fyra års fängelse”.

”Min fru tjatar om en större bostad”.

”Jag har inte sovit på två dagar” (s.33)

Mor ”var hjärnan bakom projektet [kiosken]. Far var bara muskelkraften. Han var hästen Boxer i George Orwells Djurens gård medan mor var en av grisarna, Snöboll eller Napoleon” (s.14).

Mor är en godhjärtad matriark, men kiosken råkar ligga i en oroshärd och familjen grämer sig över felinvesteringen. Det är dock inte bara i orten det smäller utan i hela Stockholm.

Boken skildrar samhällsutvecklingen ur pappans perspektiv, men berättat av sonen (i jag-form). Sonen arbetar som utrikeskorrespondent, men brukar rycka in och hålla kiosken åt pappan, som ertappas med att sälja vågar och vodka i kiosken. Det är en gripande far- och sonhistoria.

Läs Lejon och lamm! Om gängkriminalitet sett inifrån kiosken. Tänkvärt och välskrivet!

Lämna en kommentar