Kenneth, 27 år, råkar ut för en svår olycka, känner sig overklig efteråt och lämnar fru och barn för ett helt annat liv… byter liv flera gånger, börjar tvivla på om liven han lämnat överhuvudtaget har hänt. Dock slår minnen från tidigare liv plötsligt ned, ofta flera kapitel fram i livet/boken. Spännande läsning.
Varje gång det är nytt kapitel är det som att vakna upp utan att veta var (nytt kapitel = nytt liv i Kenneths liv). Efter en sida eller två kommer räddningen i form av ett årtal att hålla sig i. Ska Kenneth någonsin sluta byta liv? Det enda som är spikat i Kenneths liv är att det blir ett nytt år – och ett nytt – och ett nytt.
Innan romanen är slut hinner Kenneth bli 45 år, men han känns äldre med alla liv han hunnit med (hårda och gränslösa, men inte helt kärlekslösa och tröstlösa). I ett av sina liv är han på ”surströmmingsskiva” (s.179):
Den gränslösa stilen påminner om Michel Houllebecqs – men Larssons är överlag mer gränslös, framkallar mer äckel. Historien berättas i kronologisk ordning i berg- och dalbaneform. Mentalt krävande läsning.
Kenneth själv läser böcker oavsett liv; de är hans enda följeslagare genom liven och de har viss påverkan på honom: Dostojevskij, Camus, Conrad, Gorgias, Platon…Deckaren som han inte läser får dock stor betydelse; den innehåller bokstavligen information som överrumplar…
bokologen.se 