Brita berättar om livet med sin stora kärlek Hans. Båda dömdes till fängelse för sexuella övergrepp mot barn 1988, men Brita skriver här om Hans och om vem hon var innan hon träffade Hans, inte om rättsprocess och fängelse.
Det är en intressant berättelse; Brita skriver den över trettio år senare (2023) och hon är fortfarande fast övertygad om Hans storhet. Brita behövde Hans i en oförutsägbar värld (hon hade varit med om traumatiska upplevelser där hon var skyldig och maktlös) och Hans gav trygghet och stabilitet med sin piska (förutsägbarhet).
Därtill hade Hans alla svar – fyllde Brita som hon vore ett tomt kärl. Det är provocerande (hon var över 30 år när hon träffade honom). Hon hade ett bekvämt liv som hon valde bort för att äta rovor och frysa i överskottsbolagets overall på dragig gård på landet med Hans. Inget fifty shades of Grey alltså.
Jag skulle vilja höra Hans version. Vad lärde han sig av Brita? Han borde ha lärt sig något. Hur såg han på sina fyra kvinnor? Enligt Brita sade han på ålderns höst att han var ledsen över att de minderåriga flickorna inte mådde bra av risterapin han gav… Hans är död och hans perspektiv finns ej mer.
Brita har skrivit om rättsprocessen och fängelsetiden i Jordbävningen (1991) och i Jag fick fängelse (2022), som jag inte har läst men jag nöjer mig här. Jag ville veta hur hon såg på Hans på ålderns höst.
bokologen.se 