Herrarna (lappfogdarna i Lappväsendet) tvångsförflyttar 300 samer och deras renar mellan åren 1919-1932, förpassar dem till främmande områden femtio mil söderut, där vegetationen och livsvillkoren är andra än vad de är vana vid. Det är en strapatsfylld färd till fots där det händer att gravida, gamla, barn och djur stryker med. Om en samefamilj ärFortsätt läsa ”Herrarna satte oss hit (2020) av Elin Anna Labba”
Kategoriarkiv: Verklighetsbaserat
Lisa och Lilly (2020) av Mian Lodalen
Samkönat sexuellt umgänge bestraffas år 1911, men de unga Lisa och Lilly älskar varandra och det kan inget dödshot ändra på. Dock sänker hotet ner dem i självhat och ensamhet; de har dåligt samvete för att de oroar sina närstående med sin ”vänskap”, och att de ljuger. Lögnerna skapar distans till omgivningen. Lisa och LillyFortsätt läsa ”Lisa och Lilly (2020) av Mian Lodalen”
Sammetsdiktaturen (2021) av Anna-Lena Laurén
Det är kusligt att idag år 2022 läsa i Lauréns bok från 2021 om ryssarna som ”skramlar” med sina tomma hot, att de vid eventuellt anfall lämnar efter sig ”halvmesyrer” som t.ex. östra Ukraina 2014 (de försökte ju inte ta mer än så – då). Den finlandssvenska Laurén har levt i Ryssland sedan 2006, talarFortsätt läsa ”Sammetsdiktaturen (2021) av Anna-Lena Laurén”
Tisdagstrion: Skor & kläder på omslag
1. I Barnen i Auschwitz (1993) av Otto B Kraus får barnfångarna behålla sina civila kläder, eftersom de tillhör ett uppvisningsläger (ifall Röda korset skulle vilja göra en inspektion). Barnen är dock inte undantagna döden; efter sex månader ersätts de av en ny grupp barn. En gripande vinkel på förintelsen. 2. Simone de Beauvoirs klädstilFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Skor & kläder på omslag”
Tysk höst (1947) av Stig Dagerman
Stig Dagerman reser hösten 1946 genom ett Tyskland i ruiner. Han är Expressens utsände med uppdrag att intervjua tyskar om livet efter freden. Dagerman skriver sammanlagt tolv reportage, vilka senare ges ut i boken Tysk höst (1947). Vart och ett av reportagen är intressanta. I reportaget ”Rättvisans gång” besöker han avnazifieringsdomstolsförhandlingar (ett slags Nürnberg förFortsätt läsa ”Tysk höst (1947) av Stig Dagerman”
Kvinnor som pratar (2022) av Miriam Toews
Kvinnor samlas på ett höloft för att prata om vad de ska göra efter att det uppdagats att åtta män från deras egen församling i flera års tid har förgripit sig på dem nattetid, efter att ha sövt dem med bedövningsmedel för djur. Deras manlige ledare vill att kvinnorna ska förlåta männen. Själva är deFortsätt läsa ”Kvinnor som pratar (2022) av Miriam Toews”
Barnen i Auschwitz (1993/2020) av Otto B. Kraus
När det går sämre för nazisterna 1943 garderar de sig med ett familjeläger i Auschwitz. Ett alibi för att det är ett arbetsläger och inget förintelseläger. I händelse av en internationell inspektion får barnfångarna bättre mat än de vuxna (men de svälter ändå). Barnen har lektioner medan föräldrarna slavarbetar. De sjunger och dansar, sätter uppFortsätt läsa ”Barnen i Auschwitz (1993/2020) av Otto B. Kraus”
Obehaget om kvällarna (2021) av Marieke Lucas Rijneveld
En gripande barndomsskildring av sorgen efter en förlorad bror; en sorg som fortplantas till fler sorger, kväver familjen. Obehag råder ständigt: Barnen tänker ut offer för att blidka Gud och har tankar på att gå till den andra sidan. Föräldrarna bråkar om vem som ska lämna gården (bara en kan lämna för vem ska annarsFortsätt läsa ”Obehaget om kvällarna (2021) av Marieke Lucas Rijneveld”
Det tomma hemmet (1965/2013) av Lidia Tjukovskaja
Leningrad 1937. Sofia är en sann stalinist och likaså hennes 21-årige son Kolja, men en dag fängslas sonen. Sofia kämpar för att finna sin son och hennes tröstlösa kamp liknar herr K:s i Kafkas processen, men är dock inte lika drömlik, eftersom Stalin och andra personer nämns vid namn ( är inte endast en bokstavFortsätt läsa ”Det tomma hemmet (1965/2013) av Lidia Tjukovskaja”
Natten (2022) av Sara Gordan
…griper tag om mig i första stund: En mamma letar efter sin försvunna 14-åring. Dag har blivit natt. ”…jag har letat på alla gårdar. Jag har tittat mot alla fönster, där inne någonstans är du,” skriver Gordan (s.9). Duet är dottern och jaget är mamman. Jag identifierar mig med mamman, kan inte tänka mig någotFortsätt läsa ”Natten (2022) av Sara Gordan”