Ryska soldaters våldtäkter är systematiska och effektiva vapen. Förr tillintetgjorde de människor som Oksanens gammelmormors estniska syster (de gjorde henne stum, gjorde att hon aldrig hade en kärleksrelation, att hon aldrig skaffade barn). Systematiska våldtäkter har bidragit till att ett lands nativitet störtdyker.
Idag tillintetgörs människor i Ukraina, men eftersom det finns smartphones kan våldtäkterna dokumenteras och bevismaterial samlas in. Våldtäkter sker ofta inför vittnen – och soldaterna själva dokumenterar sina dåd. Bevismaterialet växer i tysthet mot dem som våldtar i detta nu.
Vissa våldtäktsoffer berättar, vilket i sin tur får fler att berätta, lägga skammen där den hör hemma och får dem att våga vittna när den dagen kommer – för den kommer.
Soldaternas mödrar och fruar vet ofta om våldtäkterna. Våldta med kondom, uppmanar en fru sin make (s.124). Detta är i linje med en våldsam samhällsnorm: Våld i nära relationer är i praktiken inget brott i Ryssland sedan en lagändring 2017 (s.145). ”Medelstora brott” begångna i Ukraina ger soldater strafffrihet enligt en lag från 2023 (s.65).
Jag läste I samma flod från pärm till pärm, men kapitlen kan nog läsas fristående. Oksanen skriver väl, förklarar bakgrunden till soldaternas handlingar, baserar den på trovärdiga källor. Referenslistan är lång.
Läs I samma flod! En tänkvärd bok om hur det visst klivs i samma flod flera gånger; vattnet som strömmar fram där är inte alls nytt (som filosofen Herakleitos påstod). Oksanens mormors moster och en idag 22-årig ukrainsk man visas ha skändats av samma anledningar.
Översättning: Camilla Frostell
Jag har tidigare läst och uppskattat Oksanens skönlitterära romaner Stalins kossor (2003) och Utrensning (2014) som också berör ämnet.
bokologen.se 
Den har jag precis läst och det kommer ett inlägg om den nästa vecka på min blogg. Bra och viktig, mycket, mycket viktig bok.
GillaGillad av 1 person
Verkligen
GillaGillad av 1 person