Johannas mor författaren och översättaren Margareta Ekström (1930-2021) drabbades 1995 av en stroke som slog ut hennes tal- och skrivförmåga. Margaretas meningar kom ej mer, bara enstaka ord (”stråk”). Hennes barnbarn, svärson och svärdotter fick aldrig höra hennes meningar.
Johanna berättar i lösa anteckningar, beskriver sin mors liv – och sitt eget – om vartannat, före och efter stroken. Johanna är 25 år när modern får stroke, flyttar hem. Hon och hennes lillebror hjälps åt medan deras omgifte far håller sig ute ur bilden: ”Mamma är bara vår. Vårdandet bara vårt. Därför vår hemlighet”, skriver Johanna (s.54).
Margareta lever i 26 år med stroken, vårdas av hemtjänst – och av sina barn, som hon innan stroken hållit distans till: ”…mor och barn [är] i stort sett samma materia, men den ena är ej ansvarig för den andra. Eller tvärtom”, citerar Johanna ur sin mors roman, som kom ut när Johanna bara var tio år (s.34).
Berättelsen är gripande och blir sorgligare med vetskapen att Johanna dog 2022, ett år efter sin mor, endast 51 år gammal.
”Jag och mamma delar på ett glas vin. Jag häller över det i ett vattenglas för att hon lättare ska kunna greppa om det. Min bror för det till hennes läppar. Jag ser hennes mun genom glasets botten. Jag tänker att jag skulle kunna skriva hundra böcker om hennes blick, men ändå aldrig komma i närheten av vad den uttrycker…”, skriver Johanna (s.186).
Läs Meningarna! Jag ska läsa allt hon har skrivit.
bokologen.se 