En intressant inblick i att vara en borgerlig änkemor i 1800-talets Sverige: Änkan ”moster” Malvina Isberg är bjuden på kusindotterns förlovningsmiddag och i mötet med värdar och andra gäster växer bilden av en utsatt och marginaliserad människa fram. Jag önskar att Malvina gick hem, men hon stannar kvar…
Malvinas dotter, som är jämngammal med den förlovade kusindottern, är inte inbjuden – och den blivande makens syster har lämnat sent återbud av oklar anledning. Varför kommer inte systern? Denna fråga löper som en röd tråd genom novellen; den engagerar Malvina som frågar alla och envar. Vad bottnar hennes engagemang i? Får systerns oklara frånvaro Malvina att känna sig mindre ensam/mindre dålig?
Novellen är på 22 sidor, skriven i tredje person och berättaren är den allvetande. Jag läste den obearbetade versionen från 1889 på projektruneberg.org, men vande mig vid språket, som skapar en tidstypisk atmosfär:
”‘Å se, moster Malvina! Men hvem är det mer? Hvem talade moster med?”
”Jag talade visst inte. Hvad pratar ni för dumheter, söta barn. Nå, har det kommit mycket vackra presenter?”
”Ja då – sådana massor! Det är något till lifvadt att gifta sig. Kom, ska moster få se!” (s.203).
Läs ”Moster Malvina” som öppnar dörr till okänt historiskt rum!
bokologen.se 