De träffas på vårdcentralen (hon läkare och han pappa till hennes patient, en 2-åring med öroninflammation). De gör slut med sina respektive för att få vara tillsammans. ”Det var bara vi två som trodde på oss två […] Vi var en dålig historia som sakta, liksom omärkligt blev en bra historia…” berättar han, som är romanens jag-berättare.
De två ska aldrig lämna varandra ( ”annars skulle det inte vara värt det, att jag skilt mig från mitt barn”, tänker han, som träffar barnet endast varannan vecka).
De två älskande ska vara varandras närmaste förtrogna (berätta allt för varandra) och han ber henne att göra allt hon känner för; deras kärlek är ju ovanligt stark och klarar allt!
Det är existentiellt: Vad gör man inte för att försäkra sig om att inte bli lämnad? Hon ska vara så fri och tillfreds att han blir omöjlig att lämna… Det blir många sexscener.
Läs Berättelse om ett äktenskap! Välskrivet och gripande om den outgrundliga kärleken.
Översättning: Urban Andersson
bokologen.se 