
Piccolino, ca 60 cm lång, har vuxit upp som tjänare vid ett renässanshov och avancerat till att vara furstens inofficiella högra hand. Det är ingen permanent position och Piccolino ser potentiella hot om furstens gunst i omgivningen. Han bär en dolk (en miniatyr av furstens)… som han använder ibland.
Fursten förnedrar Piccolino, tvingar honom, som är en vuxen man, att spela Jesusbarnet i krubban, samt att vara lekkamrat/leksak åt furstedottern – och sätter honom i sträckbänk när han varit stygg.
Trots övergreppen är Piccolino trogen sin furste – älskar honom. Piccolino har anammat mörkret, föraktar snälla (svaga) människor, vilket för tankarna till nazismen. (Romanen skrevs 1944, innan nazismens fall).
Lagerkvist låter Piccolino sitta vid pennan, skriva i jag-form och berätta sin historia i dagboksform. Det är intressant att följa hans färd genom livet bakom ljuset. Hans mörker blir komiskt emellanåt – som när han gråter över ett eldupphör.
Läs Dvärgen!