Ett 26-årigt köksbiträde i sjukhusrestaurangen inleder en sexuell relation med en gift 50-årig överläkare och familjefar. Hon drömmer om att bli författare och får nu något att skriva om. Dock får hon känslor för den gifte mannen…
Han tar henne till platser dit hon aldrig haft tillträde/där hon aldrig känt sig bekväm tidigare, ger henne bekräftelse (”Jag tänkte att din blick var intelligent, för intelligent för att du skulle stanna på det där jobbet för länge”.) samtidigt som hon aldrig är hans förstaval – närsomhelst ställs deras möten in.
Hon är inte ensam om att vara den andra kvinnan; hennes kompis är sin universitetslärares älskarinna. Både huvudpersonen och kompisen står på stand by och roar sig tillsammans/med andra män i väntan på att älskarna ska höra av sig. De delar samma bubbla och har distanserat sig från sina andra vänner pga stigmat att vara den andra kvinnan.
Dock kände huvudpersonen sig fel både privat och på jobbet redan innan hon blev den andra kvinnan. Känslan fick henne att hoppa av sina litteraturvetenskapsstudier på universitetet.
”Jag har alltid känt att det finns något i mig som är vulgärt, som inte går att dölja. Det är nedbäddat i mig sedan generationer tillbaka, det försvinner inte med några universitetskurser och universitetsfester, jag har känt det hela livet, redan som barn: utstrålningen hos vissa av mina klasskamrater var annorlunda, liksom mer ordentlig. Även om jag aldrig varit något annat än hel och ren var det vissa som på något sätt alltid lyckades vara helare och renare…” berättar hon (s.57-58).
Romanen är en tänkvärd läsning om klass, om hur ens kulturella kapital får en att göra vissa val. Romanens handling är oväntad men trovärdig; det ena leder till det andra.
Läs Den andra kvinnan! Den skiljer sig från andra berättelser om den andra kvinnan.
bokologen.se 