Läsvärt om vänskapen mellan män i 60-årsåldern i en norrländsk by. Implicit utbyts kärleksbetygelser dem emellan.
Männen är i olika grad utslitna efter ett arbetsliv vid svetsen (svårt att sätta gränser när arbetsgivaren är ens barndomsvän…). Huvudpersonen Magnus Karlsson blir sjukskriven i väntan på operation men träffar ändå på pizzeria Roma vännerna efter deras arbetsdag.
Magnus är skild sedan länge, har inte träffat någon ny och har en vuxen dotter i Stockholm. Det är vemodigt att läsa om när han tänker på henne som liten:
”[Dottern] Var mest med Monika [mamman] som hade hand om matlagningen men det var för att hon hade ett intresse. Så det är klart att Ronja [dottern] tyckte om att vara där mer när hon gillade maten. Sen är det ju mammas mage som man har legat i också. Det tillför ju det med. En slags trygghet kanske” (s.73).
I hans ord ryms förståelse och kärlek. På liknande sätt uttrycks Magnus känslor om andra män i hans närhet.
Författaren beskriver vad Magnus gör och tänker i detalj och efter cirka 100 sidor har jag blivit Magnus (Knausgårds-greppet fungerar).
Läs Pizzeria Roma! En välskriven relationsroman.
bokologen.se 