Muttis självbiografi är skriven rakt på sak utan sentimentalitet. Hon redogör för sitt liv mellan år 1954-2021 och det blir bitvis intressant, t.ex. om hennes barndom och ungdom i det forna DDR – hur hennes föräldrar försökte forma sina barn till fritt tänkande människor i en diktatur. Merkel ville utbilda sig till psykolog, men eftersom hennes far var präst (alltså oliktänkande) ansågs hon av regimen vara olämplig och hon fick bli kvantkemist istället.
Jag skummar igenom hennes inrikespolitiska karriär i det enade Tyskland men mitt intresse väcks åter när hon blivit miljöminister och leder miljökonferensen i Berlin 1995 – förklarar sin taktik bakom lyckade förhandlingar.
Det känns som ”Lyxfällan” när Merkel talar med Greklands premiärminister Giogios Papandreou 2009 om Greklands stora budgetunderskott. Merkel håller hårt i ECB (Europeiska centralbanken). Någon vädjar till henne:
”Angela […] tänk dig att du som flicka [ett land] är på skolgården och blir attackerad av äldre pojkar. Men så har du en storebror [ECB]. Då är det ju alldeles självklart att du ber honom om hjälp”. ”Det får jag inte, jag får inte fråga min bror. Jag måste klara mig själv”, svarar Merkel ”tillgivet allvarligt tillbaka” (s.397).
Det är intressant att läsa om barbecue med George W Bush, om hur Vladimir Putin kommer försent till möte med världsledarna och skyller på Merkel (!), om hur det känns att sitta på guldstol hos Recep Tayyip Erdoğan och förhandla om syrianska flyktingar, om hennes samtal med Barack Obama, Greta Thunberg, Xi Jinping, påven Fransiskus, Donald Trump… I skrivande stund (i början på november 2024) hoppas hon innerligt att Kamala Harris vinner valet i USA…
Läs Frihet!
Översättning: Jesper Festin, Jens Ahlberg och Hillevi Jonsson
bokologen.se 