Sofie börjar som praktikant på ett förlag – och blir kvar; hon får bra kemi med chefen som tar henne till Operakällarens bakficka varje torsdagseftermiddag. Han är 66 år och hon är under 30.
En tänkvärd roman där en arbetskamrat kan vara viktig som en livskamrat, men deras relation finns inte dokumenterad i bild och text – endast i de involverades huvuden. I romanens första halva berättar jag-berättaren Sofie och i den andra halvan är berättarjaget chefen, Gunnar.
Förlagsvärlden med dess regler och koder känns autentiskt skildrad. Sofie når framgångar genom att notera och lära av hur Gunnar hanterar författare och förlagsfolk. När hon umgås tätt med honom hamnar hon dock utanför kollegornas gemenskap (hon känner sig som en spion), samtidigt som kollegorna censurerar sig i samtalen med henne.
Det är en intressant läsning på många sätt, dels genom inblicken i förlagsvärlden men också rent relationsmässigt; det blir en studie i mänskligt beteende och en påminnelse om att allt inte alltid är vad det ser ut att vara.
Läs Andromeda! En tänkvärd relationsroman över generations- och hierarkigränserna; den som slår följe med en äldre/chefen tillskrivs vissa egenskaper och vice versa – och vad personerna betyder för varandra vet endast de själva.
bokologen.se 