”Einmal ist keinmal. En gång är ingen gång. En gång räknas inte. Böhmens [”Tjeckoslovakiens”] historia kommer inte att upprepas, inte Europas heller. Böhmens historia och Europas historia är två skisser, som mänsklighetens ödesdigra brist på erfarenhet har ritat. Historien är lika lätt som individens liv, olidligt lätt, lätt som en fjäder, som ett stoftkorn i vinden, som allt det som inte mera finns imorgon,” skriver Kundera (s.236).
Kundera skriver om individer i Tjeckoslovakien under sovjetisk ockupation 1968: läkaren Tomas, fotografen Tereza och konstnären Sabina. Han skriver även om deras senare liv i exil – och om livet när de återvänder till sitt ockuperade land.
De tre karaktärerna ger skilda skisser av tillvaron – och en fjärde skiss ges genom Franz, en schweizisk professor (Sabinas älskare). Denne jämför Europas överlagda skönhet med New Yorks ofrivilliga skönhet; ”det krävdes århundraden för att bygga en gotisk katedral” medan New York ”uppstått ungefär som en droppstensgrotta […] planlöst, av en slump…” (s.111).
Samtliga skisser är intressanta: Franzs oockuperade tillvaro (i kontrast till de andra karaktärernas, som präglas av ockupationen av Tjeckoslovakien), Sabinas värdesättande av New Yorks ”skönhet av misstag” (ofrivillig skönhet, enligt Franz), Tomas devis ”En gång är ingen gång” och hans sökande efter det säregna i varje möte med en kvinna (han har haft 200…) och Terezas reaktioner på vad hon förnimmer med sina fem sinnen (det luktar kön om Tomas hår).
I navet bland skisserna finns Tomas, som är tillsammans med Tereza och som samtidigt är Sabinas älskare. De har omedvetet förts samman för att människor dras till det sköna, komponerar sina liv utifrån skönhetens lagar.
Berättaren tilltalar ofta läsaren: ”Man kan alltså inte klandra [den här] romanen, för att vara fascinerad av tillfälligheternas gåtfulla möten […]. Däremot kan man med rätta klandra människan för att i vardagslivet vara blind för sådana sammanträffanden. För på så sätt berövar hon livet dess dimension av skönhet (s.61).
Varats olidliga lätthet överväldigade mig för 30 år sedan och jag överväldigas även nu. Kanske är det boken i mitt liv.
Läs Varats olidliga lätthet!
Översättning: Ulla Bruncrona
bokologen.se 