Emmys teorem (2024) bjuder in till matematikens värld, får mig att känna mig bekväm där. Författaren har tidigare hjälpt mig in i fysikens med sin Skönheten i kaos.
Emmys teorem handlar om matematikern Emmy Noether, född i Tyskland 1882, och verksam under 1900-talets första hälft. I egenskap av kvinna var hon portad från naturvetenskapliga studier på universitetet i Göttingen, men eftersom hennes far var matematikprofessor och ”hon tänkte som en man” gjordes undantag.
Hennes teorem (1918) innebär ekvationer med vilka man t.ex. kan bevisa att äpplen faller med samma hastighet beroende på fallhöjd, inte pga. århundrade, tid på dygnet eller väder. Dessa ekvationer ersätter fysikaliska experiment. Noethers teorem anses vackert av matematiker och fysiker; den innebär att naturen är symmetrisk och att något alltid bevaras. När världen är upp och ned pga. krig blir ordningen i naturen en tröst.
År 1932 gavs Noether sparken från universitetet eftersom hon var judinna, men hennes brev från denna tid visar inga tecken på bitterhet eller oro över sin situation. Hon tog dock 1933 anställning på ett universitet i USA och flyttade dit. Det är spännande att följa underdogen Emmy Noether; livet i USA innebar nya utmaningar.
Ravanis kopplar snitsigt samman Noethers liv med sitt och andras, ger erfarenheter en allmänmänsklig tyngd. Att Noethers manliga kollega fick presentera Noethers teorem-artikel istället för Noether själv väcker Ravanis minnen av ilska från sin egen student till liv. Ravanis tar karaktären Lila i Ferrantes Neapel-svit som exempel på en kvinna vars begåvning aldrig fick komma till sin rätt och som slutade i galenskap. Att Noether ändå fick syssla med matematik höll henne borta från galenskap.
Läs denna spännande biografi över Noether med tänkvärda självbiografiska inslag av Ravanis och med samtida som dåtida referenser! Fotnoter finns.
bokologen.se 