
När Frida var 21 år fick hon en psykos.
Boken baseras på hennes minnen och dagboksanteckningar från 2016, året då hon träffar och förälskar sig i Victor. Han säger att han inte är intresserad av henne, men hon tror att han ljuger, att de är tvillingsjälar och att hon är den jagande och han är den flyende…
Ibland skrattar jag när jag läser, men bakom varje skratt finns oro; Frida självmedicinerar med alkohol – lever riskfyllt. Till exempel går hon på date med en man för att hon tror att han har Victors själ! (mannen är en okänd som skickat vänförfrågan till henne på Facebook).
Frida skriver boken för att öka förståelsen för personer som drabbats av psykisk ohälsa och jag känner mig klokare efter att ha läst. Hon beskriver detaljerat rakt upp och ner hur tankarna går under psykosen. Det blir tydligt att hon handlar logiskt utifrån sin rådande verklighet – och när hon kommit ur psykosen är hon som vem som helst. Hon var som vem som helst innan hon blev sjuk. Visserligen var hon skör, men det många som är – det är mänskligt.
Läs Kärlekspsykosen. Min berättelse om mänsklig skörhet. Ett viktigt inifrånperspektiv. Den borde läsas av alla som jobbar med människor/bryr sig om människor.