På ett shoppingcenter i Oslo lider en ung ensamstående mamma kval. Det är december och hennes femåriga dotter har kissat på sig. Det finns varken pengar till nya byxor eller bussbiljett hem. Hon funderar på om de ska tjuvåka, men dottern ”ser allt jag gör, hon ser på mig hela tiden, och om vi går in genom de bakre dörrarna stannar hon tvärt framför automaten och säger – Har vi biljett, mamma?” .
Mamman tror att hon är en dålig mamma, behöver stöd och bekräftelse. Hon verkar inte känna några vuxna – hon och dottern är ensamma i världen. Som ofta i Rishøis berättelser finns dock en medmänsklig faktor att räkna med.
Läs Vi kan inte hjälpa alla! En omtumlande läsupplevelse.
Övers. Stephen Farran-Lee
