Torka aldrig tårar utan handskar (2026) av Jonas Gardell på Göta Lejon

Handlar om en grupp homosexuella män i 1980-talets Stockholm. De har sökt sig hit i hopp om att slippa leva sina liv i garderoben. I centrum finns den äldre Paul som öppnat upp sitt hem för vännerna som stötts bort från sina familjer. De lyckas leva lyckligt i sin bubbla, även om Seppo klagar över svamp i munnen…

Jag blev djupt tagen när jag läste romanen (2012) och såg tv-serien (2012). Musikalversionen tillför berättelsen extramaterial genom låttexterna skrivna av Gardell. De blir som karaktärernas monologer.

Den intetsägande scenen med pinnstolar och ett bord förvandlas när ljus och kuliss ändras – en vacker paradvåning träder fram. Förvandling av scenrummet sker om och om igen under föreställningens gång. Magiskt.

Den mänskliga närvaron i salongen (äkta röster på scen och publikens hulkande) berör; känslor smittar.

Gå och se Torka aldrig tårar utan handskar på Göta Lejon! En sorglig men livsbejakande musikal.

Musik av Fredrik Kempe och regi av Carl Johan Karlson

Lämna ett svar