Livs hälsoångest har målat in henne i ett hörn av livet, har gjort henne ensam och begränsad, fokuserad på EKG, levervärden och mediciner. Men hon röker Lucky strike och dejtar på Tinder: Det finns hopp om förändring. Liv börjar dejta en läkare, som skriver ut Oxascand och gör gratis hälsokontroller. Hon oroar sig för att han ska känna sig utnyttjad av henne…
Det är spännande att följa Livs liv under nio turbulenta månader från höst till vår, följa hennes utveckling under en sårbar tid där hälsoångest är ett sätt att kontrollera det oförutsägbara. Det smärtar när de bakomliggande orsakerna träder fram.
Livlina är skriven som en dagboksroman och huvudpersonen påminner lite om en ung Bridget Jones i 2018-talstappning. Liv speglar sig i sin lyckade syster Lina och känner sig misslyckad, kan inte se sina egna tillgångar. Jag känner ömhet för Liv och hennes tillkortakommanden och undrar vem jag själv hade varit som 22-åring i sociala medier, i tindrets tid.
Dialogen fångar karaktärernas personligheter på pricken ( ”Jag är pank, jag är lost, å, jag har fan inget hopp” sjunger ett Tinder-ragg ((en trummis)) för huvudpersonen, som bekräftar artigt). Författarens beskrivningar av människor och situationer ger omedelbara bilder och skrattexplosioner (trummisens tänder som ”går ton i ton med hans smutsgula hus”). Nytt ord i mitt vokabulär: bootycalla någon.
Läs Livlina! En spännande bok med både humor och allvar. Längtar till nästa bok av Jankell!
Fråga bokologen 