Johns gamla mamma Elizabeth hälsar på och viss anpassning sker: Hans barn får äta chicken nuggets i barnkammaren medan de vuxna äter veganskt i köket. Johns fru Norma blir irriterad på sin svärmor, tycker att svärmoderns syn på djur går ut över familjen.
Det är inte bara Norma som irriterar sig på Johns mamma: I egenskap av författare håller mamman föreläsning på universitetet där John jobbar, men istället för att tala om sitt författarskap föreläser hon om hur människan behandlar djuren, jämför behandlingen med Förintelsen…
John tycker synd om sin mamma där hon står på scenen; hon läser entonigt från ett papper, säger saker som får publiken att vrida sig, får frågor som hon svarar stolpigt på. Hon är utsatt och ensam på och utanför scenen, gråter ut hos sin son i bilen hem.
Jag känner med John; det är hemskt när ens förälder hatas av andra. Jag känner med Norma, att svärmodern tar för mycket plats. Jag känner med dem som blir sårade på föreläsningen – och med föreläsaren Elizabeth: Hon har fruktansvärd ångest, tänker på alla djur som plågas i detta nu, på slakterier, laboratorier, djurfabriker etc. Hon vill få frid i sin själ. Hur?
Läs denna intressanta bok om olika sätt att förhålla sig till djur av nobelpristagaren i litteratur 2003!
bokologen.se 