Den före detta narkomanen Elise 25 år berättar sin livshistoria – hoppar mellan nuet (där hon varit ren i 9 månader) och dået (där hon först led av anorexi för att senare börja med droger).
I nuet färdas Elise mot allt fler dagar som drogfri: Hon studerar till musikterapeut, har en ordentlig pojkvän och är på steg nio i Anonyma Narkomaners tiostegsprogram. Detta steg innebär att be de människor man skadat om förlåtelse.
Den drogromantiserande titeln Heroin chic är ironisk; det finns inget chict i beskrivningen av Elises knarkarkropp – hur mycket än berättarjaget refererar till Kate Moss. Med ord som ”hästansikte”, ”utstående tänder”, ”grå hud”, ”ådror i tinningarna”, ”ådror som spindelnät”, pupiller som ”pulverkorn”, ”blåmärken” sticker författaren hål på romantiken.
Boken har stråk av svart humor (någon snortar, ”kommer igång, gungar med huvudet i blowjob-takt till musiken”) vilket liknar humorn i Ett år av vila och avkoppling (också om nutida drogmissbruk) av Ottessa Moshfegh.
Berättarjaget återkommer ofta till att hennes förfall saknade orsak, att hon hade en bra uppväxt. Det är dock tungt att vara sin mammas ”lilla lykta i vinternatten”.
Läs denna trovärdiga och gripande skildring av en ung kvinnas försök att genom självsvält och drogmissbruk göra sig oåtkomlig för den påträngande världen.
Översättning från norska: Ninni Holmqvist
bokologen.se 