Hunter i Huskvarna (2021) av Sara Stridsberg

En lysande samling noveller! Ljus livssyn på en problemfylld värld; människor har hopp om ett bättre liv, ser spår av det i tidigare generationer ( morfar började som springpojke men slutade som avdelningschef) och litar på att det kommer hända dem själva – på något sätt.

Även människosynen är ljus: Människor förändras till det bättre, även om den som mest behöver se det saknar ögon för det (ser inte att alkoholisten slutar dricka men minns dennas fylleslag.) Stridsberg fångar livet självt i sina noveller och jag känner mig stärkt efter varje; upplever glaset halvfullt och inte halvtomt.

De första fyra novellerna är berättade ur ett ungt perspektiv. Barn springer vind för våg, omedvetna om misären de lever i (pappa sitter på parkbänk med ”sina kollegor” eller att barnet utan pengar rymmer med en taxi som gladeligen kör runt det i staden…). Barnens naivitet skapar spänning, det är rörande hur barn förlitar sig på vuxna – och en lättnad att de inte alltid straffas för sin ljusa människosyn.

Ju längre in i novellsamlingen, desto äldre berättarjag och mer surrealism (syskonen Baudelaire-känsla) med metaforer om livets förgänglighet. Tidvattnet som kommer och går, människor kommer och går, blir till stillbilder i våra minnen och om 500 år har ”rovfåglarna intagit flygplatserna och bilfabrikerna och rådjuren promenerar omkring ensamma…” på allt som var ”vårt”.

Där ljuset inte når fram finns humorn; en underhållande psykoanalytiker och ett roligt lillgammalt barn. Jag tycker om alla noveller – med eller utan humor – och förmår inte att välja ut en favorit; känner att valet är humörberoende. De mot slutet är mer mulna och ibland är det precis vad jag behöver.

Novellerna utspelas på olika platser världen över (Huskvarna, Göteborg, Stockholm, Texas, Detroit, New York, Agadir, Wien) men känns lika äkta skildrade oavsett var; får mig att känna att jag själv varit där. En av miljöerna liknar Svenska akademin, där novellens huvudperson hyllas av ”sju små dvärgar” för sitt intellekt (allegori över verkligheten?).

Läs Hunter i Huskvarna! Ta en novell i början om du behöver ljus, ta en i slutet om du föredrar mörkare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: