Det skenbart rätta är att ta väskan och gå när du är höggravid och din partner älskar en annan, är otrogen och vill lämna dig. Katja gör det rätta; hon stannar kvar hos sin William och följer med på weekend till svärfar på familjegodset…
Jag vill förstå Katjas val, läser boken i ett svep. Spänningen stiger när William bekänner sina synder för sin far Aron…och på en grusväg nära godset står en Peugeot parkerad med en sovande kvinna vid ratten.
Min förståelse för det skenbart rätta kommer via Katjas, Williams och Arons parallella jag-berättelser; omständigheter har format dem och deras val. Intressanta kopplingar görs till Rousseaus, Manns och Viscontis syn på rätt och fel handlande.
Familjegodset är en mysig plats med sprakande brasa och puttrande gryta. Ute råder ruggig höst, ibland har familjemedlemmarna ärenden ditut. Romanen är alltså ingen Lars Norén-historia där tillvaron slås i spillror innan morgonen gryr och de inblandade skingras; i Det skenbart rätta stannar människorna kvar, varpå det ena leder till det andra, som leder till det tredje. Det rätta ändras när omständigheterna förändras och måste därför ständigt uppdateras.
Det skenbart rätta är en spännande, omtumlande och välskriven roman. Läs den!
Jag tackar Ekström & Garay för recensions-ex och Fransyskan H för en stark läsupplevelse.
Fråga bokologen 