Genom blå hagar (2007/2023) av Claire Keegan

Genom blå hagar vandrar människorna på den irländska och den amerikanska landsbygden. Hagarna blir blå i skymning och kyla, precis som människor ändras inuti när de nås av nya insikter. Människors liv behöver dock inte förändras på grund av insikt; den kända marken de står på är ofta viktigare för dem än det liv somFortsätt läsa ”Genom blå hagar (2007/2023) av Claire Keegan”

Tisdagstrion: Pengar

1. Fattigfällan (2016) av Charlotta von Zweigbergk handlar om en kvinna som blir långtidssjuk men ej fångas upp av samhällets skyddsnät – trots att hon har arbetat och betalat skatt hela livet. Hon svälter, men inte ens den närmaste omgivningen förstår hennes situation. Upprörande och välskrivet om modern fattigdom. 2. Fri (2023) är Lea YpisFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Pengar”

Resa i månljus (1937/2015) av Antal Szerb

När ett ungt ungerskt rikt par åker på bröllopsresa till Italien drabbas den äkta mannen Mihály av ungdomsnostalgi, vilket får honom att handla därefter. Det ena leder till det andra och bröllopsresan blir inte alls som de tänkt sig. Med tillbakablickar fångas anledningar till hans nostalgi in. Vissa av nostalgi-objekten lever i berättelsens nu ochFortsätt läsa ”Resa i månljus (1937/2015) av Antal Szerb”

Tisdagstrion: Snö

1. I Vinternoveller (2018) av Ingvild H. Rishøi är snön kuliss och antagonist; novellernas huvudpersoner kämpar med sina personliga problem i snö/kyla – en ytterligare fiende. Rishøi skriver empatiskt och engagerande. Läs! Övers. Stephen Farran-Lee och Nils Sundberg. 2. I Din vilja sitter i skogen (2024) av Mattias Timander tar huvudpersonen beslutet att lämna sinFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Snö”

Teori om en underkastelse (2025) av Camila Sosa Villada

Läs om en transkvinnas liv i dagens Argentina Hon är en firad skådespelerska, i texten kallad ”skådespelerskan”, men hon har inte alltid haft denna upphöjda position, vilket blir tydligt när hon tillsammans med man och sexårig son besöker sin familj på landsbygden där hon föddes som pojke. Här blir ”skådespelerskan” istället ”dottern” och här finnsFortsätt läsa ”Teori om en underkastelse (2025) av Camila Sosa Villada”

Tisdagstrion: Gult omslag

1. Konsten att fördärva sitt liv – eller inte (2020) av Stefan Einhorn är en självhjälpsbok för att förändra sitt liv med utgångspunkt i hur man fördärvar sitt liv – och sedan tar sig ur fördärvet. Humoristiskt och intressant grepp. 2. Jag går och lever (2021) av Mirja Unge handlar om en tonårstjej som gårFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Gult omslag”

Din vilja sitter i skogen (2024) av Mattias Timander

Hemma i byn sticker berättarjaget ut med sitt bokintresse, men han hoppas hitta likasinnade i Stockholm, där han har ett ankare i en gammal gymnasiekompis som jobbar på bokförlag. På vacker dialekt berättar han om att komma från glesbygden till storstaden: ”Dom skulle ha betalt för att hänga jackan in, det var motorcykelklubben som stodFortsätt läsa ”Din vilja sitter i skogen (2024) av Mattias Timander”

Tisdagstrion: Kungar

1. Den motvillige monarken. Carl XVI Gustaf (2010) av Thomas Sjöberg är en tänkvärd biografi över kungen som motvilligt är kung. Han blir granskad och offentligt dömd för sin personlighet och sina tillkortakommanden. 2. Lille kung Mattias (1923) av Janusz Korczak högläste min mellanstadiefröken för oss på 1980-talet. Jag levde mig in i berättelsen omFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Kungar”

Februari 33. Litteraturens vinter (2022) av Uwe Wittstock

Wittstock visar dag för dag hur författare tystas i Tyskland i och med Hitlers maktövertagande den 30 januari 1933. ”Den som i slutet av januari avreste från en rättsstat [Tyskland] återvände fyra veckor senare till en diktatur”, skriver Wittstock. Vissa författare lämnar landet direkt, medan andra dröjer sig kvar och kompromissar med sin integritet/sitt samveteFortsätt läsa ”Februari 33. Litteraturens vinter (2022) av Uwe Wittstock”

Patriot (2024) av Aleksej Navalnyj

Det är mycket intressant att följa Navalnyjs sovjetiska barndom på 1980-talet; den löpte parallellt med min kapitalistiska (Jag är född 1976, samma år som Navalnyj). Han köade varje dag efter skolan i 40 minuter för mjölk till sin babybror (f.1983). Ibland fick han ingen.”Ett statsskick som inte kan förse alla sina medborgare med mjölk förtjänarFortsätt läsa ”Patriot (2024) av Aleksej Navalnyj”