Ernaux skriver dagbok om sin alzheimersjuka mor 1984-1986. Det är en gripande läsning om att förlora sin mor levande. Moderns nya beteenden väcker minnen: ”När hon [mor] inte ville ha mer av sin brioche gömde hon den under kjolen. I barndomen gömde jag karamellerna jag knyckte i speceributiken i underbyxorna”, minns Ernaux (s. 78). MinnenFortsätt läsa ”Jag har inte kommit ur min natt (1997/2025) av Annie Ernaux”
Kategoriarkiv: Nobelprisbelönta
Salka Valka (1931) av Halldór Kiljan Laxness
Salka Valka, 11 år, och hennes mor Sigurlina blir i början på 1900-talet ivägkörda från sin by på norra Island och söker sig söderut, mot Reykjavik, där alla alltid sägs ha söndagskläderna på. Moderns pengar är dock slut och de stannar därför till i den fattiga byn Oseyri för att arbeta. De får lön iFortsätt läsa ”Salka Valka (1931) av Halldór Kiljan Laxness”
Världens ljus (1937) av Halldór Laxness
Att det här är min melodi märker jag från första blad. Laxness skriver tragikomiskt om en fosterpojke på 1910-talets Island som får slita hårt på gård, får stryk av alla och flyr in i böckernas värld. Det är ordvalen som gör det tragiska komiskt – men även innehållet. Hans fostermor Kamarilla hatar litteraturen och försökerFortsätt läsa ”Världens ljus (1937) av Halldór Laxness”
Vegetarianen (2007) av Han Kang
En kvinna genomgår en förvandling när hon blir vegetarian. Hennes tidigare följsamhet försvinner; hon slutar laga kött till sin man och avböjer kött på middagar med jobb och släkt. Det blir reaktioner och oanade konsekvenser. Kvinnans förvandling berättas ur makens perspektiv, sedan svågerns och slutligen systerns. Varje perspektiv tillför berättelsen en ny dimension och nyaFortsätt läsa ”Vegetarianen (2007) av Han Kang”
Nocturner: fem berättelser om skymning och musik (2017) av Kazuo Ishiguro
I samtliga berättelser spelar musiken en betydande roll för personer i livskris. Berättelsernas jag-berättare är musiker/musikälskare och växlar spelplats mellan Venedig, London och Hollywood. Ofta ställs en huvudperson inför en vansinnig utmaning – eller har ett vansinnigt uppdrag. En berättelse handlar om en misslyckad musiker som plastikopererar sig i hopp om att turen ska vända.Fortsätt läsa ”Nocturner: fem berättelser om skymning och musik (2017) av Kazuo Ishiguro”
Jag tar inte farväl (2021) av Han Kang
Snön faller över Sydkorea. Den faller under massakrerna 1948-1949, under flykt, under efterforskningar på 2010-talet. Snön ömsom döljer ömsom framhäver och människorna förhåller sig till den. Snöflingor beskrivs små, men perspektivet töjs: ”Om avståndet mellan molnet och jordytan var oändligt skulle även snöflingan kunna bli oändligt stor, men för det mesta faller den inte längreFortsätt läsa ”Jag tar inte farväl (2021) av Han Kang”
Levande och döda (2014) av Han Kang
När Hang Kang (f.1970) var barn hörde hon vuxna viska med varandra om den massaker hennes lands regim utförde 1980. Hon minns också ett besök mitt i natten av muskulösa män med ficklampor (”De här männen kommer från fastighetsmäklaren”, förklarade hennes mamma, iklädd pyjamas). I Levande och döda skriver Kang om den sydkoreanska regimens massakerFortsätt läsa ”Levande och döda (2014) av Han Kang”
Tisdagstrion: Kvinnliga nobelpristagare
1. 2009 års nobelpristagerska Herta Müller skrev den läsvärda Hjärtdjur (1994). Den handlar om en ung studentska i en öststat (Rumänien?) under kalla kriget, där den rådande censuren präglar människornas relationer: ”Om vi tiger är vi otrevliga – om vi talar är vi löjliga”. Jag har läst hennes Andningsgunga (2009), som även den är läsvärd.Fortsätt läsa ”Tisdagstrion: Kvinnliga nobelpristagare”
Never let me go (2005) av Kazuo Ishiguro
Vid första anblick utspelas romanen på en engelsk internatskola med mysiga traditioner, klassisk bildning och sammanhållning. Dock lämnar barnen aldrig området; några föräldrar nämns inte och de fruktar den omgivande skogen. Det går rykten om världen utanför. Kathy H., 31 år gammal i slutet av 1990-talet, tänker tillbaka på sin tid på Hailsham på 80-talet.Fortsätt läsa ”Never let me go (2005) av Kazuo Ishiguro”
Dvärgen (1944) av Pär Lagerkvist
Piccolino, ca 60 cm lång, har vuxit upp som tjänare vid ett renässanshov och avancerat till att vara furstens inofficiella högra hand. Det är ingen permanent position och Piccolino ser potentiella hot om furstens gunst i omgivningen. Han bär en dolk (en miniatyr av furstens)… som han använder ibland. Fursten förnedrar Piccolino, tvingar honom, somFortsätt läsa ”Dvärgen (1944) av Pär Lagerkvist”
bokologen.se 