Antoine ligger hemma i sängen i Paris och läser en kriminalroman klockan 22:37 den 13 november 2015 när telefonen ringer: Attentat på Stade de France. Attentat på Bataclan där hans fru Hélène är på konsert denna kväll. Dygn av ovisshet följer: ”Ett antal ursinniga män har förkunnat sin dom med salvor från automatvapen. För ossFortsätt läsa ”Mitt hat får ni inte (2016) av Antoine Leiris”
Kategoriarkiv: franska författare
Repatriering (2024) av Ève Guerra
Annabellas pappa har just dött men Annabella berättar det inte för sin pojkvän. Hon är 23 år, bor i Lyon och studerar till lärare, men växte upp i obygden i Kongo-Brazzaville på 1990-talet. Hennes mamma är kongoles och hennes franska vita pappa påminner om den galne kolonisatören Kurtz i Joseph Conrads Mörkrets hjärta (1902). PappansFortsätt läsa ”Repatriering (2024) av Ève Guerra”
Kollapsen (2024) av Édouard Louis
När Édouards bror, 38 år, dör känner Édouard ingenting, men han skriver en bok om brodern – försöker förstå honom. Édouard pratar med familjen, broderns ex och vänner samt söker svar i annan litteratur (Freud, Foucault, Kristeva, Kincaid, Catullus…). Édouard läser Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion, som refererar till Phillipe Ariès ordFortsätt läsa ”Kollapsen (2024) av Édouard Louis”
Monique flyr (2024) av Édouard Louis
Édouards 55-åriga mor blir psykiskt misshandlad av sin sambo och Édouard hjälper henne att fly. Hon är i Paris och han i Aten, men han fjärrstyr flykten med mobilen (bokar taxi, fixar boende åt henne etc). ”…historien jag berättar är ingen lovsång till flykten”, skriver Édouard. ”Jag kan redan höra kommentarerna: Vilken vacker sak attFortsätt läsa ”Monique flyr (2024) av Édouard Louis”
Vykortet (2021) av Anne Berest
En verklighetsbaserad familjehistoria (1919-2013) som tar sin början i modern tid (2013) när Anne, 35 år, barnbarn till en förintelseöverlevande, kartlägger familjens öde med hjälp av sin mor (dotter till den förintelseöverlevande). Annes och moderns kartläggande utgör en spännande ramberättelse för förfädernas historia. Den innebär resor runt om i Frankrike och intervjuer med mer ochFortsätt läsa ”Vykortet (2021) av Anne Berest”
Jag har inte kommit ur min natt (1997/2025) av Annie Ernaux
Ernaux skriver dagbok om sin alzheimersjuka mor 1984-1986. Det är en gripande läsning om att förlora sin mor levande. Moderns nya beteenden väcker minnen: ”När hon [mor] inte ville ha mer av sin brioche gömde hon den under kjolen. I barndomen gömde jag karamellerna jag knyckte i speceributiken i underbyxorna”, minns Ernaux (s. 78). MinnenFortsätt läsa ”Jag har inte kommit ur min natt (1997/2025) av Annie Ernaux”
Dagar utan hunger (2012) av Delphine de Vigan
När författaren är 19 år vårdas hon för anorexi på en klinik i Paris. För att kunna känna hur mager hon är måste hon gå upp i vikt, sondmatas. ”Hon måste kämpa mot sig själv för att en dag förstå att hon kämpar för sig själv”, enligt läkaren, som blir hennes sammansvurne i en krigsföringFortsätt läsa ”Dagar utan hunger (2012) av Delphine de Vigan”
Översten sover inte (2023) av Emilienne Malfatto
Översten sover inte; alla han torterat hemsöker honom om nätterna. Under sina förhör har han en assistent, en ung soldat, som är oengagerad i uppgiften (kanske även ifrågasättande, funderar översten, som går i tankar på att anmäla denne). Översten har en lång erfarenhet som torterare, har arbetat för flera olika regimer och ibland hängt löstFortsätt läsa ”Översten sover inte (2023) av Emilienne Malfatto”
En kvinnas frigörelse (2022) av Édouard Louis
En mammas väg från fångenskap till frihet, berättad av sonen, ofta i direkt tilltal, ett grepp som berör: ”…Du kände dig övergiven/ och var det också, / du var ensam.” Det är som läsare svårt att se en väg ut för mamman; hon saknar utbildning, har fem barn – och hennes man är sjukskriven pgaFortsätt läsa ”En kvinnas frigörelse (2022) av Édouard Louis”
Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan
Den sjuttonåriga Céciles frihet hotas när hennes dekadente far inleder ett kärleksförhållande med en ordningsam kvinna. Cécile manipulerar och intrigerar – är beredd att betala ett högt pris för sin frihet. Det är nästan 30 år sedan jag läste boken för första gången, men fortfarande finns triangeldramat kvar färskt i minnet. Vid omläsningen lägger jagFortsätt läsa ”Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan”
bokologen.se 