Jag blev lycklig när jag öppnade luckan! Jag älskar Lagerlöfs empatiska och altruistiska bläck, så även i denna novell ur Troll och människor I (1915). Jag har nog blivit beroende av hennes bläck, vill bara ha mer och mer; det ger tröst och hopp i mörkret. I novellens början färdas en familj med häst ochFortsätt läsa ”Lucka 12: Bortbytingen (1915) av Selma Lagerlöf”
Kategoriarkiv: Okategoriserade
Lucka 5: Den hängdes träd (1947) & Vårt behov av tröst är omättligt (1952) av Stig Dagerman
Den hängdes träd. Suicid finns i både titel och motiv. Ett sorgligt förebådande av författarens eget öde. Den hängdes träd är ett triangeldrama på skidor. ”Snön jämrade sig vid varje stavtag. Skidorna gled ovilligt in i det isiga blånade spåret. Träden stod förstenade med bittra knutna kronor”. Huvudpersonens svartsjuka är välunderbyggd, bränner som om denFortsätt läsa ”Lucka 5: Den hängdes träd (1947) & Vårt behov av tröst är omättligt (1952) av Stig Dagerman”
Lucka 2: Långt livs färd mot Molly (2009) av Majgull Axelsson
Majgull minns alla sina husdjur fram till sin glen Molly. Det är spännande att följa avtrycken husdjuren gjorde hos Majgull och vilka öden dessa djur gick till mötes. I berättelsen finns mycket humor och allvar: Hon ville som barn ha en hund men fick ett dragspel (!). Sina husdjur beskriver hon som om de voreFortsätt läsa ”Lucka 2: Långt livs färd mot Molly (2009) av Majgull Axelsson”
Lucka 1: Min son blir inte snickare (1941) av Karin Boye
Av en händelse hamnar den unge rikemanssonen Karl-Gunnar på en snickeriverkstad och börjar hänga där och hjälpa snickaren Åström. Han känner sig mer hemma bland sågspån och trästrimlor än på läroverket och drömmer om att bli snickare. Karl-Gunnar och Åström påminner om Emil och Alfred: ”- Jag fick varningar den här termin också. Det fårFortsätt läsa ”Lucka 1: Min son blir inte snickare (1941) av Karin Boye”
Min bokvärld (2023) av Kerstin Ekman
Kerstin Ekmans läsupplevelser är intressanta – och särskilt hennes upplevelser av de böcker jag själv har läst: Ekman gillar Moa Martinssons Kvinnor och äppelträd med dess starka kvinnokaraktärer (den 40-åriga femtonbarnaföderskan mor Sofi på 1800-talet och senare hennes barnbarnsbarn…). Ekman förundras över hur Emily Brontë kan skriva den dramatiska Svindlande höjder (1847) trots att honFortsätt läsa ”Min bokvärld (2023) av Kerstin Ekman”
Bränt barn (1948) av Stig Dagerman
Den 20-årige Bengts älskade mor har nyss dött och hans far har redan en ny kvinna. Bengt vill hämnas. Tonen för det destruktiva familjedramat sätts på romanens första blad: ”Det är inte sant att ett bränt barn skyr elden. Det dras till elden som en mal till ljuset. Det vet att när det kommer näraFortsätt läsa ”Bränt barn (1948) av Stig Dagerman”
Vykortet (2021) av Anne Berest
En verklighetsbaserad familjehistoria (1919-2013) som tar sin början i modern tid (2013) när Anne, 35 år, barnbarn till en förintelseöverlevande, kartlägger familjens öde med hjälp av sin mor (dotter till den förintelseöverlevande). Annes och moderns kartläggande utgör en spännande ramberättelse för förfädernas historia. Den innebär resor runt om i Frankrike och intervjuer med mer ochFortsätt läsa ”Vykortet (2021) av Anne Berest”
Mor om natten (2017) av Niels Fredrik Dahl
Det handlar om Niels Fredriks mor, men när han skriver om henne skriver han samtidigt om sin mormor och morfar, sin mors syskon, sin far, sina systrar, sin fru, sina barn – sig själv. Familjemedlemmarna känner sig distanserade från varandra, men deras liv överlappar varandras och deras val har inflytande på varandras liv: Niels FredriksFortsätt läsa ”Mor om natten (2017) av Niels Fredrik Dahl”
Nu var det 1914 (1934) av Eyvind Johnson
När man inte vet mycket om sina förfäder får man rekonstruera deras historia genom arbetarlitteraturen. Denna gång har jag läst den första delen av Eyvind Johnsons Olof-svit: Olof, 13 år, börjar 1914 att jobba som timmerflottare vid älven med uppdrag att skingra stockar som klumpat ihop sig och som hindrar andra stockars framfart. Olof ärFortsätt läsa ”Nu var det 1914 (1934) av Eyvind Johnson”
”Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till” (2023) av Marie-Louise Ekman
Handlar om Gösta Ekmans liv i skuggan av den firade farfadern skådespelaren ”Det konstnärliga geniet”. Texten består till stor del av utdrag ur den unge Göstas dagböcker 1963-1978. Dessa vittnar om ett destruktivt leverne kantat med självmordsförsök och skuldkänslor för närstående. Gösta har behov av sina regissörers uppmärksamhet och upplever att andra skådespelare får merFortsätt läsa ””Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till” (2023) av Marie-Louise Ekman”
bokologen.se 