Levande och döda (2014) av Han Kang

När Hang Kang (f.1970) var barn hörde hon vuxna viska med varandra om den massaker hennes lands regim utförde 1980. Hon minns också ett besök mitt i natten av muskulösa män med ficklampor (”De här männen kommer från fastighetsmäklaren”, förklarade hennes mamma, iklädd pyjamas). I Levande och döda skriver Kang om den sydkoreanska regimens massakerFortsätt läsa ”Levande och döda (2014) av Han Kang”

Tisdagstrion: Jämtland

Från Jämtland kommer Bodil Malmsten (1944-2016). Här är tre tips på böcker hon har skrivit: 1. Samlade dikter (1995) består av hennes diktsamlingar mellan år 1977-1993. Dikterna är ofta humoristiska och på rim, tar upp livsfrågor som barnlängtan, separation, såriga relationer och samhällskritik: ”Lever bara en gång var det – alltid och att dö ärFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Jämtland”

Syskonen (1963/2024) av Birgitte Reimann

Det är våren 1961 och Berlinmuren är ännu inte byggd. Elisabeths bror Uli planerar att fly från Öst- till Västtyskland och Elisabeth har två dygn på sig att få honom att stanna. Hon har redan förlorat sin storebror Konrad till väst, står inte ut med att förlora Uli. Storebrodern Konrads distansering är både fysisk ochFortsätt läsa ”Syskonen (1963/2024) av Birgitte Reimann”

Tisdagstrion: Bakverk

1. Stephen King var väldigt nöjd med pajätartävlingsscenen i sin novell ”Höstgärning” (förlaga till filmen Stand by me). Detta skriver King i sin skrivhandbok Att skriva. En hantverkares memoarer (2000). Dock var det hans fru Tabbys skratt som avgjorde att pajätartävlingen fick vara med i novellen; hon är hans ”Den Perfekta Läsaren”, som han rekommenderarFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Bakverk”

Tvingad tiger (2024) av Neige Sinno

Neige (f.1977) utnyttjades sexuellt som barn av sin styvfar. Hon försöker som vuxen förstå genom att porträttera honom, koppla till forskning och dra paralleller till litteraturens pedofiler (Humbert i Lolita av Nabokov, fadern i De blåaste ögonen av Morrison, mfl.). Neige jämför styvfaderns våldtäkter med tortyr – en gränsöverskridande upplevelse som bryter ned verkligheten –Fortsätt läsa ”Tvingad tiger (2024) av Neige Sinno”

Spricktand (2018/2025) av Tanya Tagaq

Med de inledande orden ”Till alla försvunna och mördade urfolksflickor och -kvinnor, och till alla dem som överlevt internatskolorna”, är jag fast i Tagaqs roman, som handlar om en inuitflicka i en by i det arktiska Nunavut, Kanada, på 1970-80-talet. På poetiskt språk berättar flickan i jag-form om sin uppväxt under urfolksmäns våld – samtFortsätt läsa ”Spricktand (2018/2025) av Tanya Tagaq”

Tisdagstrion: Musik

1. Sång till Bretagne (2021) av nobelpristagaren J.M.G Le Clezio är en vacker hyllning till hans barndoms och ungdoms Bretagne (1940-1950-tal) övers. Ulla Bruncrona 2. I Stulen musik (2024) berättar Anders Rydell om hur nazisterna beslagtog judars instrument (8000 pianon/flyglar i Paris…) samt förföljde, deporterade och dödade judiska musiker. Dock komponerades och spelades musik avFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Musik”

En dag kommer vi att skratta åt det (2024) av Thomas Korsgaard

Tonåringen Tues dysfunktionella familjeliv från Om det skulle komma någon förbi fortsätter in i uppföljaren En dag kommer vi att skratta åt det. Pengar är dock inte längre ett bekymmer, men hans mor har skaffat sig en älskare och har planer på att lämna hans far. Tue är den ende som vet om detta iFortsätt läsa ”En dag kommer vi att skratta åt det (2024) av Thomas Korsgaard”

Tisdagstrion: Barn på omslaget

1.I Det stora sveket. Berättelsen om skyddsnätet som inte fanns (2024) berättar Walter Kalmaru om när hans två tonårsdöttrar en efter en insjuknade i anorexi och slutligen tog sina liv pga. bristerna i vården. Upprörande läsning. 2. Innan ni tog oss (2017) av Lisa Wingate är en verklighetsbaserad historia om syskonen som 1939 blev kidnappadeFortsätt läsa ”Tisdagstrion: Barn på omslaget”

Samma, mamma (2024) av Hanna Rajs

”min mamma var rolig och nu är hon död/ så ingen får någonsin skratta igen/ absolut ingen men allra minst jag/ allra minst allra minst/ jag har blivit allra minst/ en råtta som saknar sin mamma/ den råttan blir aldrig nåt annat/ än allra minst allra minst/ det finns ett skratt som alla minns/ ochFortsätt läsa ”Samma, mamma (2024) av Hanna Rajs”