I rörelse (2019) av Athena Farrokhzad

Diktsamlingen handlar om samtiden och om oss som rör oss i den (svenskar, unga, gamla, danskar, ankarbarn angivare, angivna mfl). Titeln I rörelse kan vara en allusion på Karin Boyes dikttitel ”I rörelse” (”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening iFortsätt läsa ”I rörelse (2019) av Athena Farrokhzad”

Vild iris (1992) av Louise Glück

Louise Glücks diktsamling Vild iris utspelar sig bland blommor, blad, barn och man, i kvinnan diktjagets trädgård, i Guds närvaro. Ibland talar Gud genom diktjaget, men diktens huvudsakliga jag är kvinnan, hon som äger trädgården. När jag skriver ordet ”trädgård” tänker jag på Candide som återvänder från slagfält och elände till ett lika eländigt hem.Fortsätt läsa ”Vild iris (1992) av Louise Glück”

Ararat (1990) av Louise Glück

Ararat är platsen där Noaks ark slutligen strandade efter syndafloden. Nobelpristagarens diktsamling Ararat utspelar sig bland blommor och blad, men handlar om vår längtan och sökande efter helhet; kärlek: I kärlekens namn har både diktens jag och diktjagets mor skadat sina barn; ”bränner en brun cirkel i gräset runt blomman”. Förstoringsglaset symboliserar kontrollbehovet hos föräldern.Fortsätt läsa ”Ararat (1990) av Louise Glück”

Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark

Tre diktsamlingar av Svenska Akademiledamoten Kjell Espmark (f. 1930) – i en samlingsvolym! Temat är döden: Orsaker bakom döden ( kategorisering, rasbiologi, förintelsen) dödens stund och livet med döden. En av Espmarks dikter tar upp människans egen ”skapelse” rasbiologi, som kastar skuggor över dikt-jaget hundra år senare. Människorna som dokumenterades och kategoriserades 1931 ska fåFortsätt läsa ”Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark”