Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött (2022) av Henrik Johansson

Läs dråpliga dikter om arbetsplatser! Den första dikten inleds med ”Skolan kom till mig och sa…” De andra dikterna inleds på samma sätt men med subjektet skolan utbytt mot ”praoplats på posten” , McDonalds, Datorteket, bageriet, Lernia… Livets röda tråd löper genom dikterna, visar utveckling från skolelev till så småningom författare. När Johansson skriver omFortsätt läsa ”Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött (2022) av Henrik Johansson”

För levande och döda (1989) av Tomas Tranströmer

Livets gåta i maneter, ödlor, ormar, fjärilar och trädgrenar. Kyrkor och katedraler med sina valv efter valv, återspeglar valv efter valv inom människan; avbildar gåtan. I dikterna är de döda och de levande i samma värld men åtskilda: ”Världen är en, men väggar… och väggen är en del av dig själv” (s.24). Det som ärFortsätt läsa ”För levande och döda (1989) av Tomas Tranströmer”

Ljus och strålning (2019) av David Zimmerman

Dikter om en fars sista tid i livet som inträffar på våren/sommaren. Fadern får ej dö på ålderns höst; han dör i förtid pga sjukdom: ”jag säger något om våren och blommorna om kronblad som påminner om andra saker en far svarar inte han är tung och gul och alldeles sjuk jag tittar ut genomFortsätt läsa ”Ljus och strålning (2019) av David Zimmerman”

Postsanning (2021) av Matthis Kempe-Bergman

Ord har inte samma betydelse för människor, ord tolkas annorlunda än avsändarens avsikt. Jaget i Kempe-Bergmans dikter undersöker mänskliga relationer med utgångspunkten att ord är relativa. Dikten ”Till liberalismen” (s.22) handlar om fria val. Betydelsen av fria val ändras under läsningens gång, en hastig ändring redan i diktens början (Man kan antingen läsa ”Sanningen omFortsätt läsa ”Postsanning (2021) av Matthis Kempe-Bergman”

I rörelse (2019) av Athena Farrokhzad

Diktsamlingen handlar om samtiden och om oss som rör oss i den (svenskar, unga, gamla, danskar, ankarbarn angivare, angivna mfl). Titeln I rörelse kan vara en allusion på Karin Boyes dikttitel ”I rörelse” (”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening iFortsätt läsa ”I rörelse (2019) av Athena Farrokhzad”

Vild iris (1992) av Louise Glück

Louise Glücks diktsamling Vild iris utspelar sig bland blommor, blad, barn och man, i kvinnan diktjagets trädgård, i Guds närvaro. Ibland talar Gud genom diktjaget, men diktens huvudsakliga jag är kvinnan, hon som äger trädgården. När jag skriver ordet ”trädgård” tänker jag på Candide som återvänder från slagfält och elände till ett lika eländigt hem.Fortsätt läsa ”Vild iris (1992) av Louise Glück”

Ararat (1990) av Louise Glück

Ararat är platsen där Noaks ark slutligen strandade efter syndafloden. Nobelpristagarens diktsamling Ararat utspelar sig bland blommor och blad, men handlar om vår längtan och sökande efter helhet; kärlek: I kärlekens namn har både diktens jag och diktjagets mor skadat sina barn; ”bränner en brun cirkel i gräset runt blomman”. Förstoringsglaset symboliserar kontrollbehovet hos föräldern.Fortsätt läsa ”Ararat (1990) av Louise Glück”

Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark

Tre diktsamlingar av Svenska Akademiledamoten Kjell Espmark (f. 1930) – i en samlingsvolym! Temat är döden: Orsaker bakom döden ( kategorisering, rasbiologi, förintelsen) dödens stund och livet med döden. En av Espmarks dikter tar upp människans egen ”skapelse” rasbiologi, som kastar skuggor över dikt-jaget hundra år senare. Människorna som dokumenterades och kategoriserades 1931 ska fåFortsätt läsa ”Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark”