En fruktansvärd grönska (2021) av Benjamin Labatut

Jag är en fysik-analfabet som blivit intresserad av fysik tack vare denna historiska roman. Det handlar om de tongivande fysikerna i 1900-talets första hälft som tävlar mot varandra, ömsom samarbetar, för att hitta nyckeln till universums hemlighet. Så fort en fysiker är något på spåren som är ”utanför boxen”, utanför logikens lagar, träder psykisk ohälsaFortsätt läsa ”En fruktansvärd grönska (2021) av Benjamin Labatut”

Vild iris (1992) av Louise Glück

Louise Glücks diktsamling Vild iris utspelar sig bland blommor, blad, barn och man, i kvinnan diktjagets trädgård, i Guds närvaro. Ibland talar Gud genom diktjaget, men diktens huvudsakliga jag är kvinnan, hon som äger trädgården. När jag skriver ordet ”trädgård” tänker jag på Candide som återvänder från slagfält och elände till ett lika eländigt hem.Fortsätt läsa ”Vild iris (1992) av Louise Glück”

Ararat (1990) av Louise Glück

Ararat är platsen där Noaks ark slutligen strandade efter syndafloden. Nobelpristagarens diktsamling Ararat utspelar sig bland blommor och blad, men handlar om vår längtan och sökande efter helhet; kärlek: I kärlekens namn har både diktens jag och diktjagets mor skadat sina barn; ”bränner en brun cirkel i gräset runt blomman”. Förstoringsglaset symboliserar kontrollbehovet hos föräldern.Fortsätt läsa ”Ararat (1990) av Louise Glück”

Hjärtdjur (1994) av Herta Müller

Berättelsens jag är en ung universitetsstuderande kvinna i forna öststaterna. Hon kämpar mot censuren som förgiftat samhället, en strid hon inte kan vinna. Många likasinnade omkring henne går under. Hennes räddning är att gå i exil och det är den processen som Hjärtdjur skildrar. ”Hjärtdjur” är en metafor för människans själ. Den lever sitt livFortsätt läsa ”Hjärtdjur (1994) av Herta Müller”

Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark

Tre diktsamlingar av Svenska Akademiledamoten Kjell Espmark (f. 1930) – i en samlingsvolym! Temat är döden: Orsaker bakom döden ( kategorisering, rasbiologi, förintelsen) dödens stund och livet med döden. En av Espmarks dikter tar upp människans egen ”skapelse” rasbiologi, som kastar skuggor över dikt-jaget hundra år senare. Människorna som dokumenterades och kategoriserades 1931 ska fåFortsätt läsa ”Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019) och Återliv (2021) av Kjell Espmark”

Glaskupan (1963) av Sylvia Plath

Den 19-åriga Esther i 1950-talets USA blir varse sitt ofria liv, att hon befinner sig som en fluga instängd i en glaskupa och slår sig gång på gång mot glaset när hon försöker ta sig ur. Esthers mamma vill i all välmening att hon ska hålla sig inom glaskupans marginaler: gifta sig med den blivandeFortsätt läsa ”Glaskupan (1963) av Sylvia Plath”