En berättelse i jag-form om en kvinna i Katalonien som lever ensam efter en rad kärleksförhållanden med kvinnor. Hon är deprimerad och läser in andras misstro, t.ex att hon som gudmor till sin systerdotter endast är betrodd att komma med fruktkaka på påsken. Huvudpersonens familj beskrivs som en bläckfisk, där föräldrarna utgör bläckfiskens huvud ochFortsätt läsa ”Permafrost (2025) av Eva Baltasar”
Kategoriarkiv: humor
En dag kommer vi att skratta åt det (2024) av Thomas Korsgaard
Tonåringen Tues dysfunktionella familjeliv från Om det skulle komma någon förbi fortsätter in i uppföljaren En dag kommer vi att skratta åt det. Pengar är dock inte längre ett bekymmer, men hans mor har skaffat sig en älskare och har planer på att lämna hans far. Tue är den ende som vet om detta iFortsätt läsa ”En dag kommer vi att skratta åt det (2024) av Thomas Korsgaard”
Samma, mamma (2024) av Hanna Rajs
”min mamma var rolig och nu är hon död/ så ingen får någonsin skratta igen/ absolut ingen men allra minst jag/ allra minst allra minst/ jag har blivit allra minst/ en råtta som saknar sin mamma/ den råttan blir aldrig nåt annat/ än allra minst allra minst/ det finns ett skratt som alla minns/ ochFortsätt läsa ”Samma, mamma (2024) av Hanna Rajs”
Resa i månljus (1937/2015) av Antal Szerb
När ett ungt ungerskt rikt par åker på bröllopsresa till Italien drabbas den äkta mannen Mihály av ungdomsnostalgi, vilket får honom att handla därefter. Det ena leder till det andra och bröllopsresan blir inte alls som de tänkt sig. Med tillbakablickar fångas anledningar till hans nostalgi in. Vissa av nostalgi-objekten lever i berättelsens nu ochFortsätt läsa ”Resa i månljus (1937/2015) av Antal Szerb”
Patriot (2024) av Aleksej Navalnyj
Det är mycket intressant att följa Navalnyjs sovjetiska barndom på 1980-talet; den löpte parallellt med min kapitalistiska (Jag är född 1976, samma år som Navalnyj). Han köade varje dag efter skolan i 40 minuter för mjölk till sin babybror (f.1983). Ibland fick han ingen.”Ett statsskick som inte kan förse alla sina medborgare med mjölk förtjänarFortsätt läsa ”Patriot (2024) av Aleksej Navalnyj”
Fri (2023) av Lea Ypi
Lea Ypi var 11 år 1990 när hennes land Albanien blev fritt efter ett halvt sekel av diktatur. Ypi berättar sina barndomsminnen från den omvälvande tid då det förbjudna, religion och politisk opposition, blev tillåtet. Den nyvunna friheten förde dock med sig ofrihet. Det är tänkvärt att läsa om hennes första besök i ett kapitalistisktFortsätt läsa ”Fri (2023) av Lea Ypi”
Heroin chic (2020/2024) av Maria Kjos Fonn
Den före detta narkomanen Elise 25 år berättar sin livshistoria – hoppar mellan nuet (där hon varit ren i 9 månader) och dået (där hon först led av anorexi för att senare börja med droger). I nuet färdas Elise mot allt fler dagar som drogfri: Hon studerar till musikterapeut, har en ordentlig pojkvän och ärFortsätt läsa ”Heroin chic (2020/2024) av Maria Kjos Fonn”
Min bror Lejonhjärta (2024) av Monika Helfer
är österrikiskan Monika Helfers biografi över sin bror Richard – konstnären, marijuanarökaren och sladdbarnet, som fick bära lejonhjärtat efter sin far (den skadade krigsveteranen från andra världskriget). Det är 1960-70-tal och brodern lever ”i overkligheten”, för att citera Helfers man. Broderns liv drabbar de anhöriga (som får ta hand om ”hans” barn, åka på stryk…).Fortsätt läsa ”Min bror Lejonhjärta (2024) av Monika Helfer”
Nora eller Brinn Oslo brinn (2018) av Johanna Frid
Johannas pojkvän ska fika med sitt ex Nora från Oslo, vilket får stora proportioner för Johanna – och för förhållandet; hon börjar tänka mer på Nora än på pojkvännen. Det är som att de är tre i rummet. ”Hvorfor plager [plågar] du dig selv med Nå-a [Nora]?” vädjar han, samtidigt som han står fast vidFortsätt läsa ”Nora eller Brinn Oslo brinn (2018) av Johanna Frid”
Att skriva. En hantverkares memoarer (2000) av Stephen King
Stephen King ger goda råd till den som vill bli författare: Skriv och läs mycket – hela tiden! ”Själv läser jag långsamt, men jag brukar ta mig igenom sjuttio eller åttio böcker per år [!], mest skönlitteratur”, skriver King (s.94). Han njuter av att läsa (granskar inte böckerna), får känsla för vad som är ”lagom”,Fortsätt läsa ”Att skriva. En hantverkares memoarer (2000) av Stephen King”
bokologen.se 