Christoffer och hans fru Julia skriver en bok om hans sexmissbruk. Växelvis berättar de – vartannat kapitel är Christoffers och vartannat är Julias. Det är en provocerande läsning: I ett kapitel berättar Julia om hur hon drar ett tungt lass hemma medan han nätverkar ute på krogen. I nästa kapitel ger Christoffer klarhet i vadFortsätt läsa ”Välkomna till vårt äktenskap (2025) av Julia Dufvenius & Christoffer Wollter”
Kategoriarkiv: Norstedts förlag
Andromeda (2022) av Therese Bohman
Sofie börjar som praktikant på ett förlag – och blir kvar; hon får bra kemi med chefen som tar henne till Operakällarens bakficka varje torsdagseftermiddag. Han är 66 år och hon är under 30. En tänkvärd roman där en arbetskamrat kan vara viktig som en livskamrat, men deras relation finns inte dokumenterad i bild ochFortsätt läsa ”Andromeda (2022) av Therese Bohman”
Vitön. (2025) av Bea Uusma
Uusma skriver om svenskarna S A Andrées, Nils Strindbergs och Knut Fraenkels polarexpedition 1897 när de far med vätgasballong från Svalbard över Arktis. De försvinner och först efter 33 år (1930) hittas deras kvarlevor på Vitön. Hur var deras sista tid i livet? Vad dog de av? är frågorna hon har. Uusma tar vid därFortsätt läsa ”Vitön. (2025) av Bea Uusma”
Hundnätter (2024) av Mirja Unge
En kvinna återvänder från staden till sin hemby. Anledningen till att hon en gång for från byn visas finnas kvar. Det som har hänt och händer i byn gör mig berörd, ibland upprörd. Berättelsen bekräftar nidbilden av en by i glesbygd, vilket är lite trist (överraska mig). Författarens språk är vackert; det förmänskligar byns omgivandeFortsätt läsa ”Hundnätter (2024) av Mirja Unge”
Författare till yrket (2015) av Haruki Murakami
Jag har nu läst Murakamis provocerande bok om att vara författare. I den påstår han att han aldrig haft skrivkramp (!), att han sitter lycklig framför datorn (!), att han aldrig har övat på att skriva utan att han en dag bara fick för sig att skriva en roman och gjorde det (!). Efter femtioFortsätt läsa ”Författare till yrket (2015) av Haruki Murakami”
Satantango (1985/2015) av László Krasznahorkai
En nobelpristagares debutroman. Det handlar om några invånare i en ungersk by som söker sig till bykrogen under ett regnoväder. Dag blir till natt – de blir fulla. Mitt i natten hittas ett dött barn. Romanens första del handlar om bybors intriger och fylleslag på krogen. Därefter blir det ett hopp i tiden/en minneslucka; iFortsätt läsa ”Satantango (1985/2015) av László Krasznahorkai”
Bli som folk (2015) av Stina Stoor
Läsvärda noveller om unga människor i glesbygd där ”Gulklibbiga flugfångare hänger i taket och samlar på svarta små kroppar”. Författaren ger skarpa miljöbilder medan novellernas karaktärer minst sagt upplever märkliga saker med människor och djur (grodor, fåglar, hundar…). I novellerna är tingen och naturen besjälade; flugfångare samlar på kroppar, ”Polisbanden är mest hängmattor åt sovandeFortsätt läsa ”Bli som folk (2015) av Stina Stoor”
Bränt barn (1948) av Stig Dagerman
Den 20-årige Bengts älskade mor har nyss dött och hans far har redan en ny kvinna. Bengt vill hämnas. Tonen för det destruktiva familjedramat sätts på romanens första blad: ”Det är inte sant att ett bränt barn skyr elden. Det dras till elden som en mal till ljuset. Det vet att när det kommer näraFortsätt läsa ”Bränt barn (1948) av Stig Dagerman”
Jag har inte kommit ur min natt (1997/2025) av Annie Ernaux
Ernaux skriver dagbok om sin alzheimersjuka mor 1984-1986. Det är en gripande läsning om att förlora sin mor levande. Moderns nya beteenden väcker minnen: ”När hon [mor] inte ville ha mer av sin brioche gömde hon den under kjolen. I barndomen gömde jag karamellerna jag knyckte i speceributiken i underbyxorna”, minns Ernaux (s. 78). MinnenFortsätt läsa ”Jag har inte kommit ur min natt (1997/2025) av Annie Ernaux”
Sanningsberget (2024) av Therese Bohman
På påskaftonsnatten 1989 försvinner Hannas femtonårige bror. Den då elvaåriga Hanna saknar och hoppas – sörjer utan grav, söker sanningen i minnet och i omgivningen. Läsaren följer Hanna genom livet, längtar efter ett uppklarande. Vid varje tidsnedslag (1989, 1994, 2004…) målas miljöerna upp så som de var. Med ord som Kaj Kindvall, rec och BASFFortsätt läsa ”Sanningsberget (2024) av Therese Bohman”