Handlar om en ”våran pojke” som mördare, men det finns också en annan ”våran pojke” som är offer. Båda pojkarna är produkter av samhället och således ”våra pojkar”. Våran pojke mördaren växer upp i radhus med mor, far och bror i början av 2000-talet. Han har kompisar som både har det bättre och sämre änFortsätt läsa ”Våran pojke (2025) av Mikael Yvesand”
Kategoriarkiv: Kriminalgåtor
Den barmhärtige mördaren. En berättelse om de sista statarna (2025) av Patrik Svensson
Den 26 februari 1942 har stataren Elof Nilsson i Skåne ihjäl sin fru och tre av sina barn. Författaren baserar boken på rättegångsprotokoll, läkarjournaler, polisutredningar, polisförhör med Elof samt vittnen och intervjuer med Elofs systerdotter. ”Vi försökte förstå honom tillsammans”, skriver författaren till systerdottern i sitt efter-ord. Författarens empatiska förhållningssätt resulterar i ett nyanserat porträttFortsätt läsa ”Den barmhärtige mördaren. En berättelse om de sista statarna (2025) av Patrik Svensson”
Sommarsorger (2022) av Nina De Geer
Agnes man 40+ är sexuellt intresserad av minderåriga, vilket Agnes har vetat om, konfronterat och förlåtit. Det finns dock tecken på att han fortsätter interagera med tonåriga tjejer. Berättelsen börjar bra, mitt i handlingen, i ett välbärgat villaområde i Stockholm. Det görs tillbakablickar till Agnes uppväxt med en missbrukande mamma i Nynäshamn. Det blir kontrasterFortsätt läsa ”Sommarsorger (2022) av Nina De Geer”
Ultravåld (2026) av Tone Schunnesson
Handlar om adelsfamiljen Griepenfeldt på Solgårda slott i Skåne där våldet gått i arv. Pappan Carl-Fredrik förvisades hit en gång av sin far (”Carl-Fredrik har svaga nerver, sa han. Det var ingens fel utom Carl-Fredriks.”). Slottet är fallfärdigt och känns som ett hån. Carl-Fredriks son Jarl är regissör och har gjort en våldsam film, menFortsätt läsa ”Ultravåld (2026) av Tone Schunnesson”
Liken vi begravde (2025) av Lina Wolff
Jagberättaren Jolly och hennes syster Peggy växer upp som fosterbarn hos en eljest familj i en by i Skåne på 1970-80-talen. Byn saknar namn, men omkringliggande städer nämns vid verkliga namn. Woolf skriver om en författarinna som levde och verkade i byn på 1800-talet, men utan att uppge hennes namn. Efter många sidor förstår jagFortsätt läsa ”Liken vi begravde (2025) av Lina Wolff”
Hon ska heta Happy (2025) av Elinore Brandén
Många baksidestexter avslöjar för mycket, men inte baksidestexten till denna roman – den är föredömlig; den avslöjar inget, väcker bara nyfikenhet: ”SEPTEMBER 2006. Bodil längtar efter en otyglad galenskap på Östersjön. Ingrid blir lämnad av sin man och en flicka föds. Sjutton år senare hittas ett utskuret hjärta i en förortsrabatt just som Monika passerar.Fortsätt läsa ”Hon ska heta Happy (2025) av Elinore Brandén”
Missing People (2020) av Karin Smirnoff
Missing people letar efter en försvunnen man och kommer till en stuga i skogen där en kvinna bor med sin alkoholiserade make. Det framgår tidigt i texten att kvinnan är våldsutsatt; på hennes kropp har ”utbuktningar och blånader spritt sig som sot” och hon börjar dagen med att ”provgå” över golvet. Hon är berättelsens jag.Fortsätt läsa ”Missing People (2020) av Karin Smirnoff”
Vitön. (2025) av Bea Uusma
Uusma skriver om svenskarna S A Andrées, Nils Strindbergs och Knut Fraenkels polarexpedition 1897 när de far med vätgasballong från Svalbard över Arktis. De försvinner och först efter 33 år (1930) hittas deras kvarlevor på Vitön. Hur var deras sista tid i livet? Vad dog de av? är frågorna hon har. Uusma tar vid därFortsätt läsa ”Vitön. (2025) av Bea Uusma”
Hundnätter (2024) av Mirja Unge
En kvinna återvänder från staden till sin hemby. Anledningen till att hon en gång for från byn visas finnas kvar. Det som har hänt och händer i byn gör mig berörd, ibland upprörd. Berättelsen bekräftar nidbilden av en by i glesbygd, vilket är lite trist (överraska mig). Författarens språk är vackert; det förmänskligar byns omgivandeFortsätt läsa ”Hundnätter (2024) av Mirja Unge”
Lucka 7: Stulet nyår (1936) av Agnes von Krusenstjerna
Skurgumman Gerda Vasteson, 40 år, med händer ”förstörda, naggade som av råttors glupska bett”, ska titta till sin arbetsgivares våning när familjen är bortrest över nyår, men blir kvar där. Hon föreställer sig att hon är frun i huset och njuter av allt hon aldrig haft tillgång till. Det är en lustfylld läsning, men oroFortsätt läsa ”Lucka 7: Stulet nyår (1936) av Agnes von Krusenstjerna”
bokologen.se 