Till min dotter (2016) av Malin Wollin

När Stella gick på högstadiet antastades hon i skolans korridorer och som vuxen fruktar hon att samma sak ska hända hennes tolvåriga dotter:

”Du har börjat högstadiet. Hur kan jag utsätta dig för detta? Borde jag inte lägga in en skarp protest? Hur kan jag utgå ifrån att allt ska gå bra? DET KAN JAG INTE, DET GÖR JAG INTE. DET KOMMER INTE GÅ BRA. Ingen som gått i högstadiet har någonsin haft det bra…”

Stella berättar korta minnesfragment från tonåren på 1990-talet, men också från sin barndom och livet som ung vuxen. Emellanåt hoppar hon till nuet, tröstar dottern under hennes högstadietid:

”Mitt älskade älskade hjärteskrutt. Jag har sagt det förut och jag lär säga det tusen gånger igen. De kanske är kungar i din värld nu, men så kommer det inte alltid att vara.”

Det känns som en generell tyngdlag att kungarna på högstadiet är kungar då men inte sedan. Det är också tänkvärt hur mor och dotters tonår skiljer sig åt och hur svårt det är för en mor att se sin dotters verklighet för alla sina egna spöken.

Många personer passerar genom romanen (Claudia, Erik, Daniel, Johan, Kristoffer, Stefan, Ingrid, Sandra, Anna Nilsson, elaka Jessica… ). De är där på blixtvisit – presenteras och är sedan borta för alltid (eller för att dyka upp på en ny blixtvisit längre fram). De hinner inte göra avtryck och mina känslor för dem uteblir. Detta gäller även huvudkaraktären som ju speglas av sin omgivning.

Tisdagstrion: Något mjukt på omslag

1. Lapvona (2022) av Ottessa Moshfegh har ett ulligt omslag men hårt innandöme; det handlar om fåraherdesonen Marek i den fiktiva medeltida byn Lapvona där pest råder och kannibalism samt incest hör till vardagen.

2. Den andra kvinnan (2015) av Therese Bohman har en mjuk första framtoning för att senare hårdna; en ung tjej inleder en affär med den betydligt äldre överläkaren på jobbet, men med tiden tröttnar hon på att stå stand-by…

3. Sommaren utan män (2012) av Siri Hustvedt har också ett mjukt yttre men innehåller en existentiell kris som för den medelålders huvudpersonen till psykiatrisk klinik och därefter till hennes gamla hemstad, där hon endast umgås med mammans väninnor – och tonårsflickorna på skolan där hon arbetar. En givande sommar.

Fler boktips finner du länkade här på Ugglan&boken.

En ö i havet (1996) av Annika Thor

De judiska systrarna Steffi och Nelli hamnar på en ö i havet utanför Göteborg; deras föräldrar vill sätta dem i säkerhet efter att Nazityskland intagit deras hemland Österrike. Det är bara en tillfällig lösning, bara tills familjen får inresetillstånd till USA.

Storasyster har lovat föräldrarna att ta hand om lillasyster, men på ön separeras de: Lillasyster kommer till en gladlynt barnfamilj, medan storasyster får bo hos en svårmodig äldre kvinna och hennes man (som oftast är ute till sjöss).

Lillasyster acklimatiserar sig snabbt i den nya miljön, men storasyster får det svårare att anpassa sig – och hon oroar sig över föräldrarna som är kvar i Österrike; deras brev till henne blir allt dystrare.

Tillbakablickarna till systrarnas tidigare liv i Österrike skapar vemod; mycket har de förlorat och varit med om. Det är hemskt att storasyster som haft det så svårt inte får det lätt på ön.

”Mamma, skriver hon [storasystern]. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här finns bara hav och sten. Här kan jag inte leva. Hämta mig, annars kommer jag att dö!”

En ö i havet lanseras som en ungdomsroman men har även ett högt läsvärde för läsare med historiekunskaper (Kristallnatten, antisemitism, krigets utveckling…); mycket kan läsas in mellan raderna.

Läs En ö i havet!

Tisdagstrion: Tre böcker i samma typ av miljö

Alla tre böcker utspelas på skolor – en i USA och två i Stockholm:

1. Om jag var din tjej (2016) av Meredith Russo handlar om Amanda som föddes som pojke. Efter genomgången könskorrigering börjar hon sitt nya liv hos sin far i den amerikanska södern. I skolan blir hon kär i en kille och kärleken tycks vara besvarad. Vågar hon berätta sin historia för honom? En jättebra ungdomsbok som borde bli film.

2. Norra latin (2019) av Sara Bergmark Elfgren handlar om ett par elever på teaterprogrammet på gymnasieskolan Norra latin. De uppslukas av en vandringssägen om en tragedi som inträffade i skolans aula på den tiden då det fortfarande var ett läroverk för pojkar. Bergmark Elfgren har även skrivit Cirkeln (2011) tillsammans med Mats Strandberg.

3. Logg från Östra (2023) av Malin Appeltofft handlar om en tjejs gymnasietid på Östra real i slutet av 1980-talet. Det är en lycklig men bitvis olycklig tid; det är jobbigt att växa upp. Ett intressant tidsdokument. Igenkänning finnes.

Fler boktips finns här på Ugglan&boken!

I samma flod. Putins krig mot kvinnorna (2024) av Sofi Oksanen

Ryska soldaters våldtäkter är systematiska och effektiva vapen. Förr tillintetgjorde de människor som Oksanens gammelmormors estniska syster (de gjorde henne stum, gjorde att hon aldrig hade en kärleksrelation, att hon aldrig skaffade barn). Systematiska våldtäkter har bidragit till att ett lands nativitet störtdyker.

Idag tillintetgörs människor i Ukraina, men eftersom det finns smartphones kan våldtäkterna dokumenteras och bevismaterial samlas in. Våldtäkter sker ofta inför vittnen – och soldaterna själva dokumenterar sina dåd. Bevismaterialet växer i tysthet mot dem som våldtar i detta nu.

Vissa våldtäktsoffer berättar, vilket i sin tur får fler att berätta, lägga skammen där den hör hemma och får dem att våga vittna när den dagen kommer – för den kommer.

Soldaternas mödrar och fruar vet ofta om våldtäkterna. Våldta med kondom, uppmanar en fru sin make (s.124). Detta är i linje med en våldsam samhällsnorm: Våld i nära relationer är i praktiken inget brott i Ryssland sedan en lagändring 2017 (s.145). ”Medelstora brott” begångna i Ukraina ger soldater strafffrihet enligt en lag från 2023 (s.65).

Jag läste I samma flod från pärm till pärm, men kapitlen kan nog läsas fristående. Oksanen skriver väl, förklarar bakgrunden till soldaternas handlingar, baserar den på trovärdiga källor. Referenslistan är lång.

Läs I samma flod! En tänkvärd bok om hur det visst klivs i samma flod flera gånger; vattnet som strömmar fram där är inte alls nytt (som filosofen Herakleitos påstod). Oksanens mormors moster och en idag 22-årig ukrainsk man visas ha skändats av samma anledningar.

Översättning: Camilla Frostell

Jag har tidigare läst och uppskattat Oksanens skönlitterära romaner Stalins kossor (2003) och Utrensning (2014) som också berör ämnet.

Tisdagstrion: Hjärta & hjärna i titel

1. Mörkrets hjärta (1902) av Joseph Conrad handlar om Marlow som reser med sin ångbåt till en avlägsen belgisk handelsstation i Kongo, vilken styrs av en galen vit elfenbensjägare. Kritik riktas mot kolonialismen. Tänkvärd läsning.

2. Rose Lagercrantzs och Eva Eriksons Mitt hjärta hoppar och skrattar (2012) är en fantastisk barnbok om sjuåriga Dunne vars vän flyttar till en annan stad, men som ändå finns kvar i hennes liv. Det är en bok att ge till ett barn som precis knäckt koden; den innehåller lite text och har många talande illustrationer. Det finns en hel serie böcker om Dunne, som börjar med boken Sist jag var som lyckligast.

3. Kennedys hjärna (2005) av Henning Mankell handlar om en kvinna som hittar sin vuxne son död i sängen och vägrar acceptera att han skulle ha tagit sitt liv. Sökandet efter sanning tar henne till Australien, Spanien och Moçambique.

Fler boktips hittas länkade på Ugglan&boken. Bidra gärna med egna tips!

Logg från Östra (2023) av Malin Appeltofft

Denna dagboksroman skildrar Malenas gymnasietid på Östra Real på Östermalm (1986-1989). Det är en tid då hon blommar (blir uppvaktad, är med i skolans musikal, uppmärksammas för sin sångröst, gör en speakerröst till en film). Det är en tid att göra saker för första gången (festa, resa med kompisar, bli kär, ha sex…) och oroa sig över de nyinskaffade livserfarenheternas eventuella konsekvenser.

Malena får hantera kritik (”Du är en diva”), självtvivel och olycklig kärlek (”Han ringer mig bara när han är full”). Jag får associationer till min gymnasietid (1992-1995).

Malenas två gräsrökande skolkamrater kallas för ”Haschoffret 1” och ”Haschoffret 2”, vilket vittnar om hur flummigt det då ansågs att röka på.

Malena blir ibland antastad av män: ”En del kvinnor säger att män är djur. Men det tycker jag är missvisande för det är inte direkt som man tänker att män är som marsvin eller någon gullig koala. Men vissa män är rovdjur, börjar jag förstå,” skriver Malena (s. 114).

Läs Logg från Östra! Huvudpersonen är vital och livsbejakande, men oron stiger i takt med att gymnasietiden rinner ut och oundviklig förändring väntar.

Köp Logg från Östra till någon som tar studenten!

Tack Malin Appeltofft för att jag fick läsa!

Tisdagstrion: Ett ”och” i boktiteln

1. Fanny och Alexander (1982) av Ingmar Bergman handlar om den välmående teaterfamiljen Ekdahl i Uppsala, men en dag dör teaterdirektören och änkan gifter om sig med stadens biskop. Denne vill att hon och hennes två barn ska flytta in i biskopsgården utan att ta med sig något: ”Du ska komma till ditt nya liv som en nyfödd”, säger han till henne. Detta filmmanus är som en roman med mycket dialog. Läsvärd!

2. I J och B. Scener ur ett skenäktenskap (2023) skriver Philip Teir om Bitte Westerlund, som efter sin make Jörn Donners död upptäcker att denne varit notoriskt otrogen under deras 40 år tillsammans. Hon häller lite av hans aska i komposten som hämnd. Boken baseras på intervjuer med berörda. Intressant läsning.

Jörn Donner (1933-2020) var producenten bakom filmatiseringen av Ingmar Bergmans Fanny och Alexander.

3. I Far och son (1984) av Jörn Donner har berättaren kommit över ett romanmanus om en far som dött under ovissa omständigheter i Donau. Det finns beröringspunkter till berättarens eget liv varpå denne börjar göra efterforskningar. Berättaren vandrar mellan 1980-talet (”nutid”) och 20-, 30-, 50-talen – och mellan Helsingfors och Centraleuropa. Far och son är del 6 i romansviten om släkten Anders.

Få fler boktips/ge boktips på Ugglan&boken!

J&B. Scener ur ett skenäktenskap (2023) av Philip Teir

Jörn Donner & Bitte Westerlund var ett par i 40 år, men efter hans död 2020 uppdagas att han haft andra under hela deras liv tillsammans. Som hämnd häller hon lite av hans aska i komposten.

Jörn var gift med en annan kvinna när de träffades och levde dubbelliv tills Bitte blev gravid – först då skilde han sig och gifte om sig med henne. Jörn och Bitte kom att leva gott, hade husor och hus här och var. Han avslöjade för henne att han hade ett barn tillsammans med en älskarinna från tiden med ex-frun.

Boken känns emellanåt som Hänt Extra – den innehåller fotografier där paret poserar med kända personer som Tove Jansson, Tarja Halonen och olika ambassadörer. Jörn hann i sitt liv med att vara riksdagsledamot, Europaparlamentariker, konsul, författare, producent (producerade Fanny och Alexander). Bitte, som var journalist/kulturproducent, trivdes på tillställningarna med maken.

Boken baseras på intervjuer med både Bitte och Jörn, älskarinnorna, ”väninnekören” samt sönerna, men Teirs djupa frågor ger ytliga svar. Hur Bitte hanterar Jörns aska – eller varför hon ens berättar om den, förblir oklart.

Sommaren utan män (2012) av Siri Hustvedt

Mias make vill ta paus efter 30 års äktenskap; han har träffat en yngre kvinna genom jobbet. Efter en tid på psykiatrisk klinik flyttar Mia från New York tillbaka till sin hemstad, blir granne med sin gamla mamma. Hon umgås med mamman och mammans väninnor, sin småbarnsmammegranne samt håller i en skrivarkurs för tonårstjejer.

Det blir sommaren med kvinnor – de riktigt gamla och de riktigt unga (ingen jämnårig). Kvinnornas samlade perspektiv (och mannens frånvaro på scenen) ger Mia grepp om sig själv.

Romanen är en spännande relationsodyssé, citerande dikter, filmer och pjäser (många jag ej kände till), kantad med illustrationer:

Översättare: Ulla Roseen