Världens ljus (1937) av Halldór Laxness

Att det här är min melodi märker jag från första blad. Laxness skriver tragikomiskt om en fosterpojke på 1910-talets Island som får slita hårt på gård, får stryk av alla och flyr in i böckernas värld.

Det är ordvalen som gör det tragiska komiskt – men även innehållet. Hans fostermor Kamarilla hatar litteraturen och försöker avskräcka honom från att läsa genom att berätta om ”diktarodågan” G. Grimsson Grunnvikingur:

”När han [diktarodågan] var ung ville han inte gifta sig, utan fick trettio barn […] alltid låg han i böcker, aldrig ville han arbeta för sitt eller andras uppehälle, han var en skurk, och jag var bara en jäntslampa…”, berättar hon för pojken.

Kamarillas historia får motsatt effekt på pojken – han blir besatt av tanken på att skriva hundratals böcker och ger sig själv i hemlighet författarnamnet O. Karason Ljosvikingur. Det bär honom genom barndomen och tonåren.

Den allvetande berättaren blir synlig i svåra stunder och kommenterar pojkens situation (”…alla som någon gång har varit barn vet…”). Denna inkännande berättarstil liknar lite Astrid Lindgrens (världen har övergivit pojken men hans berättare har det inte).

Ibland visar omgivningen honom vänlighet; han får en sockerbit eller någon läser högt för honom och han grips av mystik och andäktighet – världens ljus.

Mitt exemplar av Världens ljus kommer från bibliotekets magasin och håller knappt samman. Dags för en ny utgivning! Jag tror att denna roman ligger rätt i tiden eftersom empatiska berättarröster och tragikomik behövs i dystra tider.

Läs Världens ljus! Den första delen i en tetralogi om den fiktiva skalden Olafur Karason Ljosvikingurs livsäventyr (Världens ljus och himlens skönhet, 1986).

Översättning: Rannveig och Peter Hallberg

Tisdagstrion: Sommar och värme

1. Mjölkat (2023) av Sanna Samuelsson handlar om en tjej som flyr staden till sitt barndomshem på en bondgård. Barndomshemmet har blivit någons sommarstuga och i ägarnas frånvaro och utan deras vetskap installerar hon sig. De kan komma hem när som helst… Tjejen minns sin barndom, slås av förändringarna som skett i miljön och inom henne själv under alla år hon har varit borta. Här, på avstånd, ser hon klarare på sitt liv i staden. En vemodig och vacker roman på 142 sidor. Läs!

2. Sommarhus senare (1998) av Judith Hermann består av nio noveller som utspelas på 90-talet efter murens fall. Unga framgångsrika tyskar festar i Berlin, reser till exotiska stränder och undviker att ta beslut om framtiden. Novellerna har oväntad knorr och är vackert skrivna. Läs! Övers. Ulla Ekblad-Forsgren.

3. Kulor i hjärtat (2009) av Cilla Naumann är noveller om tonåringen Tom, människorna i hans närhet och konflikterna som uppstår mellan dem. Flera av novellerna utspelas på sommarlovet – vid havet, i sommarstugeträdgården eller i en varm bil på parkeringen. Vardagsdramatiken är intressant. Läs!

Fler boktips på ”sommar och värme” hittar du länkade på Mina skrivna ords sida. Där kan du om du vill även länka dina egna tips.

Det är natten (2016) av Karolina Ramqvist

Karolina Ramqvist skulle vara ledig från skrivandet, men eftersom hon måste ”prata lite” om sin nya bok började hon skriva på ett anförande vilket resulterade i en text på 85 sidor (inte så mycket ledighet med andra ord!). Texten är mycket läsvärd; hon visar hur det är bakom kulisserna att vara författare:

”Det är omöjligt att tala med någon om en bok som man skrivit”, skriver Karolina (s.7). ”Att vilja träffa en författare för att man tycker om det han skriver är som att vilja träffa ankan för att man tycker om ankleverpastej”, citeras Margaret Atwood (s.62).

Karolina blir hopblandad med sin huvudkaraktär i Alltings början (2012) – en gymnasietjej i 90-talets Stockholm. Även jag var säker på att Alltings början var självbiografisk. En annan läsare som gjort en hopblandning skriver till Karolina på Facebook: ”hej! hur många aborter har du krävt? […] anser du att skattebetalarna ska betala dina skrapningar?” (s.14). Gränslöst.

”Jag kan tänka mig att du också måste försvara dina romankaraktärer, precis som jag alltid fått göra”, sa Märta Tikkanen en gång till Karolina, vilket gav henne en känsla av lättnad och väckte beskyddarinstinkterna i henne (s.83). Karolina ville beskydda huvudpersonen i Flickvännen (2009), som är en flickvän till en yrkeskriminell och skrev därför uppföljaren Den vita staden (2015).

Karolina motar bort sin ”tvingande lust att börja para ihop strumporna” i tvättkorgen (s.61). Hon lyckas att skriva romaner under småbarnsåren medan barnen sover, men tänker ibland på Virginia Woolfs ord om att de betydande romanförfattarna är kvinnor utan barn.

Ingen i Karolinas närhet önskar att hon slutar skriva, men hon har en längtan efter ”att göra nytta” istället för ”ett arbete som inte är ett riktigt arbete” (s.64). Skrivandet har många mentala hinder.

Läs Det är natten! En tänkvärd essä om att vara skrivande.

Sista kaffet (2025) av Gustav Brodin

Karl får veta att han är döende, verkar inte ha något emot att dö och tar inte illa upp när hans vårdare skämtar om döden. Han väntar.

Språket målar och texten flyter (”Väntrummet luktade kaffe, handsprit och något odefinierbart som Karl bestämde sig för att kalla ’kommunal uppgivenhet.’”). Författaren skriver väl.

Texten är på nitton sidor och indelad i tretton kapitel med rubriker som ”En kropp som vägrar ge upp”, ”En sup i dödens väntrum”. Dessa kvarglömda byggnadsställningar borde bort; de avslöjar.

Berättelsens allvetande berättare förklarar hur Karl tänker, täpper till utrymmet mellan raderna och hindrar egen tolkning. Berättaren behöver inte vara allvetande; det förekommer mycket dialog som avslöjar tankar och kan öppna upp för tolkning.

Tema döden är outtömligt – jag tröttnar aldrig på att läsa om det. Dock skär sig sättet läkaren lämnar besked till Karl om att han snart ska dö mot min erfarenhet av att stå bredvid när ett sådant besked ges en anhörig. Karls läkare känns således inte trovärdig.

För att galghumor ska bita på mig måste det finnas en smärta (att Karl har kvar att ge, vill ställa saker till rätta och inte är redo för att dö…) men Karl lider inte av att lämna ett liv präglat av besvikelser.

Tack Gustav Brodin för att jag gick läsa. Bra språk och intressant tema. Fortsätt skriva!

Tisdagstrion: Isländska författare

1. Den poetiska eddan är dikter om hur världen en gång skapades och om dess undergång, om de nordiska gudarna och deras äventyr – och om levnadsregler, t.ex. ”Bättre börda bär ingen man än mycket människovett…”. Dikterna ger insyn i islänningarnas livsåskådning innan kristendomens ankomst. Dikterna dateras till cirka år 1270, men mycket äldre versioner har funnits. Författare okänd.

2. Snorres edda är en samling skrifter sammanställd av poeten Snorre Sturlasson (1178-1241) och är en handbok för skalder om bildspråk, versmått och nordisk mytologi.

3. Nej! sa lilla monster (2004) skriven och illustrerad av isländskan Áslaug Jónsdóttir. Medförfattare är Kalle Güettler och Rakel Helmsdal. Boken handlar om när lilla monster tröttnar på att stora monster alltid ska bestämma och säger nej. Rekommenderad ålder: 3-6 år. Originaltitel: Litla skrímslið og stóra skrímslið 

Fler isländska författare finner du länkade på Mina skrivna ords sida!

Tisdagstrion: Öar

1. ”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv. Varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor. Varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig”, skrev den engelske poeten John Donne (1624). Denna dikt har citerats frekvent av efterkommande författare, allt från Ernest Hemingway (Klockan klämtar för dig, 1940) till Annika Thor (En ö i havet, 1996). Övers. Erik Blomberg

2. Mio i Mio, min Mio (1954) av Astrid Lindgren kommer till Gröna ängars ö där det visar sig att hans far inte är någon slusk som hans fosterföräldrar påstod; fadern är konung och har letat efter Mio under alla dessa år som han har varit försvunnen. Dock måste Mio snart lämna ön för att kämpa mot ondskan i Landet i fjärran. Med sig har han vännen Jum Jum.

3. Annie i Annie John (1985) av Jamaica Kincaid växer upp på ön Antigua på 1950-60-talet. När hon är tolv år är hon på väg att frigöra sig från sin mor, men modern hinner före vilket orsakar stort lidande. Självbiografiskt. Övers. Madeleine Reinholdsson

Läs fler boktips på tema öar på Tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida. Där kan du även ge dina tips!

Emmys teorem (2024) av Julia Ravanis

Emmys teorem (2024) bjuder in till matematikens värld, får mig att känna mig bekväm där. Författaren har tidigare hjälpt mig in i fysikens med sin Skönheten i kaos.

Emmys teorem handlar om matematikern Emmy Noether, född i Tyskland 1882, och verksam under 1900-talets första hälft. I egenskap av kvinna var hon portad från naturvetenskapliga studier på universitetet i Göttingen, men eftersom hennes far var matematikprofessor och ”hon tänkte som en man” gjordes undantag.

Hennes teorem (1918) innebär ekvationer med vilka man t.ex. kan bevisa att äpplen faller med samma hastighet beroende på fallhöjd, inte pga. århundrade, tid på dygnet eller väder. Dessa ekvationer ersätter fysikaliska experiment. Noethers teorem anses vackert av matematiker och fysiker; den innebär att naturen är symmetrisk och att något alltid bevaras. När världen är upp och ned pga. krig blir ordningen i naturen en tröst.

År 1932 gavs Noether sparken från universitetet eftersom hon var judinna, men hennes brev från denna tid visar inga tecken på bitterhet eller oro över sin situation. Hon tog dock 1933 anställning på ett universitet i USA och flyttade dit. Det är spännande att följa underdogen Emmy Noether; livet i USA innebar nya utmaningar.

Ravanis kopplar snitsigt samman Noethers liv med sitt och andras, ger erfarenheter en allmänmänsklig tyngd. Att Noethers manliga kollega fick presentera Noethers teorem-artikel istället för Noether själv väcker Ravanis minnen av ilska från sin egen student till liv. Ravanis tar karaktären Lila i Ferrantes Neapel-svit som exempel på en kvinna vars begåvning aldrig fick komma till sin rätt och som slutade i galenskap. Att Noether ändå fick syssla med matematik höll henne borta från galenskap.

Läs denna spännande biografi över Noether med tänkvärda självbiografiska inslag av Ravanis och med samtida som dåtida referenser! Fotnoter finns.

Tisdagstrion: Danska författare

1. Min pappa läste Gusten Grodslukare (1973) av Ole Lund Kirkegaard för mig som barn. Den handlar om busen Gusten som är känd i sin stad för att krossa tänder på barn. Nu har ett barn lurat honom och hamnat i onåd… Senare läste jag på egen hand Kirkegaards Per och Lill-Mats, Lille Virgil, Otto är en noshörning, Gummi-Tarsan…men Kirkegaard-slukandet började med Gusten Grodslukare. Kirkegaard illustrerade själv sina böcker. Översättning: Britt G. Hallqvist.

2. Min mosters migrän eller hur jag blev kvinna (2002) av Hanne Vibeke Holst handlar om författarinnan själv och kvinnorna i hennes släkt, hur de harvat sig fram genom livet i egenskap av kvinnor. Hennes moster led av migrän som gick över i samband med att hon skilde sig. Översättning: Marianne Mattsson

3. Apan (1934) av Karen Blixen utspelas i gotisk slottsmiljö på 1800-talet. Den unge Boris vill gifta sig med grevdottern Athena, men hon vill inte trots att han är av bättre börd (!). Athena utsätts för stark press från Boris och hans faster (!), som har en sällskapsapa… Översättning: Sonja Vougt

Fler tips på danska författare finner du på Tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida!

Vegetarianen (2007) av Han Kang

En kvinna genomgår en förvandling när hon blir vegetarian. Hennes tidigare följsamhet försvinner; hon slutar laga kött till sin man och avböjer kött på middagar med jobb och släkt. Det blir reaktioner och oanade konsekvenser.

Kvinnans förvandling berättas ur makens perspektiv, sedan svågerns och slutligen systerns. Varje perspektiv tillför berättelsen en ny dimension och nya känslor. Jag är tagen efter att ha genomströmmats av dem.

Vegetarianen påminner mig om Kafkas Förvandlingen där familjeförsörjaren Georg Samsa vaknar upp en morgon förvandlad till en skalbagge. Familjen får panik eftersom han inte kan försörja dem i sitt tillstånd.

Även kvinnan i Vegetarianen skapar panik hos familjen med sin förvandling från följsam till motsträvig. Hon kan aldrig äta kött igen med hänvisning till en dröm hon haft. Hon som aldrig tog plats tar nu plats som en Georg Samsa.

Läs Vegetarianen! Det är nog den bästa boken jag läser i år!

Översättning från engelskan: Eva Johansson (2019)

Tisdagstrion: Flygning (Kristi Himmelsfärdsdag på torsdag)

1. I dikten ”Air Mail” (För levande och döda, 1989) av Tomas Tranströmer flyger ett brev över Atlanten:

”Frimärkets flygande matta 
Adressens raglande bokstäver 
plus min förseglade sanning 
Just nu svävande över havet. 

Atlantens krypande silver. 
Molnbankarna. Fiskebåten 
som en utspottad olivkärna. 
Och kölvattnets bleka ärr…”

2. I Flyga drake (2003) av Khaled Hosseini roar huvudpersonen sig med drakflygning. Han är rikemansson i 1970-talets Afghanistan och hans bästa vän är hans fars tjänares son. När sovjetiska styrkor går in i landet skiljs vännernas vägar åt. Romanens första halva är en gripande barndomsskildring. Översättning: Johan Nilsson

3. I Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad bor huvudpersonen och hans fru i olika länder i väntan på att hon ska få svenskt uppehållstillstånd, vilket leder till många flygresor för hans del. Han älskar henne inte – han giftes bort med henne mot sin vilja. Hemma i Sverige har han en tjej som han älskar, men hon vet inte om att han är gift. Ett tänkvärt perspektiv på tvångsgifte.

Få fler boktips på temat på Tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida.