Tisdagstrion: Skildringar av USA

1. Eileen (2018) av Ottessa Moshfegh utspelas i 1960-talets USA och handlar om en ung kvinna som vantrivs med tillvaron, men en dag får hon en ny kollega som tar henne ut på äventyr. Gränslöst. Översättning: Alva Dahl

2. Lämna världen bakom dig (2021) av Rumaan Alam handlar om en barnfamilj som hyr ett lyxigt sommarhus på Long Island, men husets ägare dyker upp och propsar på att få bo med dem i det; det råder en krissituation. Samhällskritiskt och uppskattad läsning för många, men personligen hade jag uppskattat mer mystik. Översättning: Christian Ekvall

3.Den underjordiska järnvägen (2017) av Colson Whitehead handlar om slavar på 1800-talet som flyr slaveriet i Södern med hjälp av nätverket ”den underjordiska järnvägen”. Mycket läsvärd – detta nätverk fanns även i verkligheten. Översättning: Niclas Nilsson

Fler tips på temat finns länkat på Mina skrivna ord, tisdagstrions anordnare.

Lämna världen bakom dig (2021) av Rumaan Alam

En barnfamilj har hyrt ett sommarhus på Long Island, men på kvällen knackar det på dörren och det är husägarna som vill komma in; de har hört ett varningsmeddelande på radio. ”Det är kris där ute”, säger de. Sommarhushyrarna tvekar.

Det är spännande att följa karaktärernas famlande bland märkligheter som börjar ske i omgivningen. Romanens allvetande berättare ger läsaren ögonblicksbilder från New York medan karaktärerna förblir ovetande om vad som händer där.

Mindre spännande är relationerna mellan karaktärerna eftersom samtligas tankar återges av berättaren. Det framkommer dock att det finns en ömsesidig misstänksamhet mellan sommarhusägare och sommarhushyrare pga fördomar mot varandras etniciteter. Sommarhushyrarna ifrågasätter om husägarna verkligen äger huset – och i sin tur dömer dessa ut sommarhushyrarna som slafsiga.

Romanen innehåller en del apart bildspråk (En man känner på sig sin frus ovilja mot Burger King ”som svällningen som förebådar en erektion”). Sexscener med sommarhushyrarparet tar många av bokens sidor i anspråk och känns framforcerade. Dialogen innehåller uttryck som ”Läget, kompis?” och ”Drick vatten, kompis.”, vilket skaver i den svenska översättningen. Finns det inga bättre översättningslösningar?

Hur som haver är handlingen spännande, men den hade blivit mer spännande med en iakttagande och inte allvetande berättare.

Tisdagstrion: Norrland

1.Min favoritbok när jag var nio hette Som om jag inte fanns (1978) av Kerstin Johansson i Backe. Den handlar om Elina, nio år, i Tornedalen på 1930-talet. Hon är finsktalande, har svårt att tala svenska och hamnar därför i konflikt med sin svensktalande lärare, som tar till fula metoder för att få henne att lyda.

2. Nu var det 1914 (1934) av Eyvind Johnson handlar om den fjortonårige Olof i Norrbotten som tvingas jobba som timmerflottare trots att det är för tungt för honom. Året är 1914 och det första världskriget rasar nere i Europa samtidigt som Olof kämpar för sitt liv bland timret på älven.

3. Pizzeria Roma (2025) av Elin Persson handlar om svetsaren Magnus, cirka 60 år, i en liten by i södra Hälsingland. Han är utsliten efter år av monotont arbete och blir sjukskriven. På pizzeria Roma träffar han arbetskompisarna efter deras dagsverke. En fin skildring av manlig vänskap (Den är inte som den i Jägarna).

Fler boktips på tema Norrland från Lappland till Gästrikland finner du länkade på Mina skrivna ord!

Rödluvan (1986) av Märta Tikkanen

”På natten har hon levat tänker hon, på dagen har hon varit snel”, skriver Tikkanen om Rödluvan, som är gift med Vargen och har vargungar i 1960-talets Helsingfors. På dagen servar Rödluvan man och barn och på natten skriver hon.

Ibland förflyttas handlingen bakåt i tiden, till Rödluvans barndom, där hon är dotter till en hårt arbetande politikerpappa samt en ofrivillig (och olycklig) hemmafrumamma – där det inte finns mycket utrymme för ett barn vars viktigaste uppgift är att vara ”snel”.

För att inte upprepa sin barndom har Rödluvan låtit sina vargungar ta plats, men Vargen kräver mycket av Rödluvans uppmärksamhet, likt hennes pappa krävde mycket av hennes mamma.

Tikkanens berättargrepp att tala om familjen i rödluvetermer istället för egennamn fyller funktion; dessa termer är påminnelser om gamla roller som lever kvar trots motstånd och samhällsförändring. Termanvändningen tar också udden av smärtan som finns, omvandlar den till svart humor och gör att jag kan skratta.

Läs Tikkanens Rödluvan!

Tisdagstrion: 1700-talet

Här är mina 1700-talsfavoriter:

1.Gullivers resor (1726) av Jonathan Swift handlar om en upptäcktsresande som efter ett skeppsbrott spolas upp på lilleputtarnas ö. Lilleputtarna har sina egenheter vilka speglar samhället Swift levde i. Efter stoppet på Lilleputtarnas ö bär det av mot nya äventyr… Kul för liten som stor.

2. ”Ett anspråkslöst förslag” (1729) av Jonathan Swift innebär att de fattiga ska tjäna pengar på att sälja sina barn som delikatess till de rika. Ett ironiskt inlägg i samhällsdebatten när folket på Irland svalt.

3. Candide (1759) av Voltaire handlar om den unge baronsonen Candide som förskjuts av sin far när han kysser sin kusin Kunigunda. Candide tvingas strida för bulgarerna och upplever krigets fasor, för att sedan komma med på en seglats till Sydamerika. Var han än hamnar råder elände, men Candides filosof menar att de lever i den bästa av världar… Svidande samhällskritik i satirens dräkt.

Läs fler boktips på 1700-talslitteratur länkade till Mina skrivna ord, Tisdagstrions anordnare.

Detaljerna (2022) av Ia Genberg

Första gången jag läste Detaljerna av Ia Genberg för tre år sedan hade jag inte läst New York-trilogin (1985-1989) av Paul Auster. I Detaljerna är New York-trilogin huvudpersonens och hennes flickväns favoritroman. Flickvännen gav den 1996 i kärleksgåva till huvudpersonen som låg sjuk i hög feber.

Nu har jag läst två tredjedelar av New York-trilogin – samt läst om Detaljerna. Jag slås av likhet mellan den första delen i New York-trilogin (Stad av glas) och Detaljerna:

Likt huvudpersonen i Stad av glas får huvudpersonen i Detaljerna ett telefonsamtal där en okänd ber henne att leta upp en person. Huvudpersonerna i båda verken blir motvilligt detektiver med uppdrag att hitta/skugga en person i en stad i en tid innan de digitala avtryckens tid ( i Detaljerna: Galway – i Stad av glas: New York). De eftersökta är båda dysfunktionella vilket befogar oro.

Huvudpersonen i Detaljerna ägnar sig åt ett slags detektivarbete över flera frånvarande personer i sitt liv, medan huvudpersonen i Stad av glas endast fokuserar på att skugga en. (Det förekommer dock detektiver i New York-trilogins andra delar – men inte samma detektiv som i Stad av glas).

Huvudpersonen i Detaljerna skuggar människor i minnet i ett tidsspann på över trettio år: Covidfebern som huvudpersonen drabbas av 2020 öppnar en portal rakt in i minnet, får henne att minns sådant hon inte tänkt på på många år.

Läs Detaljerna! Läs den om igen om du redan läst den! En omläsning – en ny bok (för mig). Mycket hinner hända i ens huvud på tre år.

Tisdagstrion: Handling från Göteborg 

1. Lydia Sandgrens Samlade verk (2020) handlar om kulturmannen Martin Berg vars fru försvann spårlöst i Göteborg 1997. Tillbakablickar ges på deras liv före försvinnandet.

2. Annika Thors Näckrosdammen (1997) handlar om när det judiska flyktingbarnet Stephanie Steiner, 13 år, går på läroverket i Göteborg 1940-1941 och erfar svensk antisemitism. Hon är inneboende hos en fin familj och intresserar sig för sonen i huset. Del 2 av 4. (Den första delen är En ö i havet).

3. I Marianne Fredrikssons Simon och ekarna (1985) har ett arbetarpar på 1930-talet i Göteborg adopterat ett barn med judiskt påbrå. När han sedan växer upp, ovetande om sin bakgrund, blir han kompis med en judisk pojke som med sin familj flytt undan judeförföljelserna i Europa. De två familjerna får starka band till varandra.

Fler tips på tema Göteborg finns länkade på Mina skrivna ord!

Nocturner: fem berättelser om skymning och musik (2017) av Kazuo Ishiguro

I samtliga berättelser spelar musiken en betydande roll för personer i livskris. Berättelsernas jag-berättare är musiker/musikälskare och växlar spelplats mellan Venedig, London och Hollywood.

Ofta ställs en huvudperson inför en vansinnig utmaning – eller har ett vansinnigt uppdrag. En berättelse handlar om en misslyckad musiker som plastikopererar sig i hopp om att turen ska vända. Musikerns exfrus nya pojkvän betalar operationen (!).

Det tycks inte finnas några gränser för vad som kan hända i Nocturner (det påminner om det gränslösa i Paul Austers New York-trilogi). Berättelserna blir mer skruvade ju längre in i samlingen man kommer.

Jag-berättarna känns som musikproffs. Fiktiva artistnamn blandas med äkta artistnamn – en blandning som får alla att verka äkta (Lindy Gardner, Ray Charles, Sarah Vaughan, Billy Vogel, Tony Gardner, Frank Sinatra… ). Fascinerande illusionsbygge av Ishiguro, som själv inte är musiker.

Översättning: Rose-Marie Nielsen

Pizzeria Roma (2025) av Elin Persson

Läsvärt om vänskapen mellan män i 60-årsåldern i en norrländsk by. Implicit utbyts kärleksbetygelser dem emellan.

Männen är i olika grad utslitna efter ett arbetsliv vid svetsen (svårt att sätta gränser när arbetsgivaren är ens barndomsvän…). Huvudpersonen Magnus Karlsson blir sjukskriven i väntan på operation men träffar ändå på pizzeria Roma vännerna efter deras arbetsdag.

Magnus är skild sedan länge, har inte träffat någon ny och har en vuxen dotter i Stockholm. Det är vemodigt att läsa om när han tänker på henne som liten:

”[Dottern] Var mest med Monika [mamman] som hade hand om matlagningen men det var för att hon hade ett intresse. Så det är klart att Ronja [dottern] tyckte om att vara där mer när hon gillade maten. Sen är det ju mammas mage som man har legat i också. Det tillför ju det med. En slags trygghet kanske” (s.73).

I hans ord ryms förståelse och kärlek. På liknande sätt uttrycks Magnus känslor om andra män i hans närhet.

Författaren beskriver vad Magnus gör och tänker i detalj och efter cirka 100 sidor har jag blivit Magnus (Knausgårds-greppet fungerar).

Läs Pizzeria Roma! En välskriven relationsroman.