Mrs Dalloway (1925) av Virginia Woolf

Mrs Dalloway bjuder till fest och läsaren följer henne och hennes gäster genom dagens förberedelser i 1920-talets London. Mrs Dalloway och de bjudna befinner sig i en radie runt Big Ben, bevittnar samma händelser ur sina enskilda personliga perspektiv, vandrande i tankarna mellan nu och då.

Perspektivbytena sker likt ping pong: Personers medvetandeströmmar kommer från alla håll och det gäller för läsaren att identifiera vilken kaskad som skildrar vems tankar. Ibland nämns personerna vid namn och ibland bara med smeknamn ((Lucrezia har smeknamnet Rezia – och kallas ibland Mrs Smith…). Det blir dock lättare att hänga med efter att alla karaktärer har blivit introducerade.

Romanen är ett intressant porträtt av dåtidens London. Det sjuder av ironi (”[Det första världs-]Kriget hade lärt honom [Septimus] något. Det var fantastiskt”). Romanen visar tidens människosyn, hur ”lemlästade dårar visades upp till pöbelns förnöjelse [på Tottenham Court Road]” och att människor ”som saknar proportioner” (psykiskt instabila) bör bo på hem långt från sina anhöriga. Självmordstankar förekommer hos flera av personerna (”Nu tar vi livet av oss!”sa Septimus) och även tankar som ”Man kan inte sätta barn till en värld som denna…” Romantiska känslor till person av samma kön uttrycks (Sally stannade, plockade en blomma, kysste henne på munnen…”).

Personerna flanerar på Bond Street, Tottenham Court Road, Regent’s Park, Regent Street, Piccadilly, Victoria station, Trafalgar Square, S:t Pauls Cathedral…

Läs Mrs Dalloway! En fysisk och psykisk rundvandring i 1920-talets London.

Tisdagstrion: Böcker som utspelar sig i olika världsdelar (en världsdel i varje bok)

1. I Afrika, i Kenya, utspelas Den afrikanska farmen (1937) av Karen Blixen och skildrar författarinnans tid som kaffeplantageägare.

2. I Nordamerika, men på dansk mark på Grönland, utspelar sig Blomsterdalen (2021) av Niviaq Korneliussen. En ung grönländsk kvinna försöker reda ut en annan ung kvinnas självmord ( ett av många på Grönland, där ingen talar om dem som tagit sina liv).

3. I Sydamerika, Colombia, utspelas Tiken (2021) av Pilar Quintana. En fattig barnlös kvinna tar hand om en moderlös hund, oroar sig för den som för en dotter. Hundars och fattiga människors livsvillkor i Colombia liknar varandras.

Fler boktips på temat hittas på tisdagstrioanordnaren Ugglan&bokens sida där alla är välkomna att lämna sina tips.

Tisdagstrion: ”Berättelse” i boktiteln

1. Priset för svenskt medborgarskap. En sann berättelse (2023) av Victoria Strömbäck handlar om Victorias första tid i Sverige som tolvårig flykting i början av 2000-talet. Hennes integration hade ett orimligt högt pris.

2. Berättelse om ett äktenskap (2022) av Geir Gulliksen handlar om ett par där den ene uppmuntrar den andra till att inleda en affär med deras granne – så hon inte ska känna att hon går miste om något (och vilja lämna honom).

3. Stargate. En julberättelse (2023) av Ingvild Rishöi berättar om två systrar (bara barn) som kämpar för att ordna pengar till mat och hyra, medan deras pappa sitter på Stargate och super.

Fler boktips finns på tisdagstrioanordnaren Ugglan&bokens sida. Där kan du även lämna dina egna boktips.

Blomsterdalen (2021) av Niviaq Korneliussen

Om Grönland vore ett land skulle det ha den högsta självmordsstatistiken i världen (s.165). Den outtalade oron för självmord hänger över människorna: När någon inte kommer hem avtalad tid förflyttas tankarna direkt till självmord. En student blir av med sin studentlägenhet efter sitt självmordsförsök (”…det är väldigt jobbigt för vaktmästaren att hitta döda människor i lägenheterna…” (s.179)).

När någon väl tar sitt liv läggs locket på. Det är ingen idé att tala om det; det är som det är. En ung grönländsk kvinna väljer dock att nysta i sin flickväns kusins självmord. Hon pratar med anhöriga och läkare, försöker förstå. Har kusinen utsatts för övergrepp? Är det frånvaron av solljus? Är det den psykosociala miljön?

Det finns ett vi (grönländare) och dem (danskar), där de senare innehar auktoritetsposterna (läkare) och tolkningsföreträde. Framtiden sägs finnas på det danska fastlandet, men den grönländare som söker sig dit möts av nedlåtande attityd, känner mindervärde, tittar kanske för djupt ned i glaset.

Den unga grönländskan pendlar mellan Grönland och Danmark, trivs ingenstans, kan inte bygga upp sitt liv någonstans. Kroppsodörer ackompanjerar pendlingen över havet:

”Jag vaknar till lukten av ruttet ägg. Jag känner smaken i munnen och dricker snabbt av min läsk. Maten står på mitt bord och jag ser att andra redan ätit upp. […] I ena änden av formen ligger två potatisar och mellan dem finns en liten korv. I andra änden ligger det lite sladdrig spenat. Det ser ut som en kuk och kulor och könshår som färgats av grönt. Jag lyfter upp formen och luktar lite på den. Jag hör ett rungande skratt från sätet framför mig. Plötsligt ser jag [grönländskan] Navaranas vilda ögon mellan sätena. ”Det är jag som har pruttat”, säger hon (s.52). Prutten besvärar dansk som grönländsk, är ett slags motståndshandling.

En tänkvärd inblick i en övergiven avkrok av världen. Läs!

Tisdagstrion: Bröder

1. Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren var min första starka läsupplevelse. Den friske starke storebrodern dör före den dödssjuke lillebrodern – offrar sitt liv för honom. Efter döden kommer de till en värld där ondskan regerar och deras uppgift blir att bekämpa den.

2. Jag ringer mina bröder (2012) av Jonas Hassen Khemiri handlar om den paranoida tiden efter terrorbomben på Drottninggatan år 2010. Huvudpersonen Amor och många andra oskyldiga med misstänkt utseende försöker att uppträda normalt, men beter sig skyldigt.

3. Någons bror (2023) av Viveca Sjögren är en barnbok (3-6 år) om gängskjutningarna, illustrerad av skolbarn i drabbat område, skriven i diktform: ”Jag vet när jag hör helikoptern över taken. Jag har somnat och nu är jag vaken. Jag vet att snart kommer dom blåa ljusen, dom som flammar i natten över väggarna på husen”.

Fler boktips finns hos tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken

Det andra namnet. Septologin I-II (2021) av Jon Fosse

Asle kör genom byn, väljer att inte stanna till hos Asle och rädda honom till Akuten (eller till Värdshuset).

Det finns minst två versioner av Asle men bara en Ales (exfru), en Guro (syster), en Åsleik (vän) och en Brage (hund), vilka håller Asle på jorden (hunden måste rastas). Berättarjags-Asle gästar kritiska tidpunkter i Asles liv, ingriper eller deltar på håll.

Asle är aldrig ensam: ”…jag ser mig omkring på de andra som är där på Värdshuset, där de sitter med öl och cigaretter som sitt bräckliga värn mot världen, där de sitter och håller sig fast i cigarretten, i halvlitersglaset, och havet inuti dem är stort, i storm och i stiltje, där de sitter och väntar på den nästkommande och sista seglatsen som de ska lägga ut på, den som aldrig ska ta slut, den de aldrig kommer hem från igen…” (s.197).

Asle ser ut som en grekisk ortodox präst och säger att ”Gud inte finns, utan bara är, så det är inte det minsta märkligt att man kan önska sig bort från den här världen, från det som finns, för att få vila i det som bara är… (s.133).

Det andra namnet påminner om Paul Austers Stad av glas, där flera personer är en och samma person, men Fosse skriver vackrare och varmare.

Läs Det andra namnet!

Översättning: Lars Andersson

Utanpåverket (2023) av Kristin Nord

Familjekrönikan tar sin början när moderns dödsbo städas – när utanpåverket ryker.

Berget av bag-in box bekräftar det döttrarna redan visste. Dialogen dem emellan dissekerar omständigheterna bakom moderns alkoholism, sträcker sig ända bort till mormor och mormorsmor.

”Begär ej av livet/vad aldrig det ger/En dag som beständigt/blott lyser och ler”, var förmödrarnas devis, uppsatt på bonad i hem efter hem i generationer. Ack så svårt att inte begära och att vara nöjd med sin lott. Hur ska döttrarna leva sina liv? De har olika utgångspunkter och möjligheter.

Tisdagstrion: Att älska

1. Man måste älska männen mycket (2015) av Marie Darrieusscq handlar om en älskad filmstjärna som blir kär i en annan filmstjärna/regissör, som håller henne på halstret, kommer och går som han behagar – samtidigt som de båda är involverade i en inspelning av Joseph Conrads Mörkrets hjärta.

2. Älskade (1987) av Toni Morrison utspelas i USA under sent 1800-tal (efter den amerikanska revolutionen) och handlar om en dysfunktionell slavättad familj som hemsöks av spöken från det förflutna, från tiden då de var slavar.

3. Älskaren (1984) av Marguerite Duras handlar om en 15-årig fransyska i 1920-talets Indokina. Hon inleder ett förhållande med en tio år äldre kinesisk affärsman, vilket ogillas av omgivningen. Självbiografiskt.

Fler boktips och möjlighet att lämna egna tips finns på Ugglan&boken!

Tisdagstrion: Böcker jag planerar att läsa under 2024

1. Genom blå hagar (2022) av Claire Keegan har många tyckt om. Själv tyckte jag mycket om hennes Det tredje ljuset. Små ting som dessa och har hopp om att gilla även denna. Den består av åtta noveller som utspelas i ett nutida Irland som gör upp med sitt förflutna och lägger grund för en ny framtid.

2. Intill vanvett, intill döden (2022) av Kirsten Thorup har jag hört ska vara bra. Änkan till en dansk frivillig stridspilot för Nazityskland flyttar 1942 utan sina små barn till München, tror att det ska bli himmelrike, men möter våld och skräck.

3. Fahrenheit 451 (1953) av Ray Bradbury läste min dotter i skolan vilket gjorde mig nyfiken. Det utspelar sig i en dystopi där alla böcker förbjudits och bokinnehav bestraffas hårt. Böcker bränns på bål.

Ge och få boktips hos tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken!

Priset för svenskt medborgarskap. En sann berättelse (2023) av Victoria Strömbäck

Om att vara 12 år och komma som flykting till Sverige (bo på flyktingförläggningar, invänta sin mamma som inte kunde fly tillsammans med en och ens pappa, invänta beslut om uppehållstillstånd, få avslag, överklaga avslag).

Sett ur tolvåringen Victorias perspektiv hade hon ett bra liv i Ryssland (hon var lyckligt ovetandes om att hon levde under hot). Plötsligt skulle hon och pappan åka på förklädd Sverige-semester (hon fick inte berätta för någon att hon inte skulle komma tillbaka, fick inte ta adjö på riktigt).

Tolvåringen Victoria spyr galla över Sverige – och hon är förlåten; flyktingförläggningarna de bor på är sanitära oangelägenheter med regler och villkor som inte skulle vara rimliga någon annanstans i samhället. Flyktingförläggning = Victorias Sverige. Det utspelar sig 1999 och frågan är om flyktingförläggningar fungerar bättre idag.

Victorias första år i Sverige sätter spår i hennes kropp. Avsaknaden av kontroll får henne att kontrollera det lilla hon kan: sin kropp. Det är smärtsamt att följa Victoria. Priset för att få höra till är högt.

Boken är dedikerad till hennes föräldrar och…

Det finns många fina formuleringar som denna.

Boken börjar och slutar med intressanta reflektioner kring samtida Sverige och Ryssland – och en rysk fabels sensmoral citeras: ”Att skylla på den ena eller andra är att klyva hår. Och kärran står ju där den står” (s.9). Oavsett vems fel måste kärran rulla vidare.

Läs Priset för svenskt medborgarskap – om att vara flykting ur ett barns perspektiv!

Tack Victoria Strömbäck för att jag fick läsa!