Tisdagstrion: Böcker med titlar som börjar på M

1. Mannen utan öde (1975) av 2002-års nobelpristagare Imre Kertész är en berättelse om Auschwitz och Buchenwald ur en 14-årig fånges perspektiv. Självbiografiskt.

2. Malström. En memoar (2018) av Sigrid Rausing handlar om hennes heroinmissbrukande bror – och dennes fru som hittades död i överdos 2012 i parets lyxlägenhet i London (frun hade då legat död i två månader). Rausing berättar hur det är att vara nära anhörig till en missbrukare.

3. Mrs Dalloway (1925) av Virginia Woolf handlar om en engelsk politikerhustru som ställer till med en stor fest för att slippa sina självmordstankar. På gästlistan står hennes ungdomskärlek. Läsaren följer henne under festförberedelserna samt hennes tillbakablickar. Därtill får läsaren följa de inbjudnas olika perspektiv.

Många fler boktips på M finns länkade på Ugglan&boken, där du även kan ge dina tips!

Fallna kvinnor (2013) av Eva F Dahlgren

Vackert, värdigt och empatiskt skriver Eva F Dahlgren om de prostituerade kvinnorna på Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona på 1920-30-talet. Hennes underlag är dagboksanteckningar, journaler, intervjuer, bilder och brev.

”Jag blir uppslukad av breven och polisbilderna. Särskilt när jag lyckas para ihop dem, så jag ser vem som skrivit vad. Jag hör deras röster, det är som en väldig kör av förtvivlan och jag kan inte värja mig. Tankarna mal, vad hade hänt om jag själv levt i ett samhälle utan preventivmedel, utan aborter, utan antibiotika mot syfilis och gonorré, utan barnbidrag – ja utan välfärdsstaten? Hur hade mitt liv sett ut?” skriver Dahlgren (s.224).

Hårt arbete på anstalten skulle göra de intagna till dugliga samhällsmedborgare… De flesta av dem återföll i prostitution efter deras tid där (Polisen inspekterade dem på deras arbetsplatser, varpå deras bakgrund avslöjades för arbetsgivaren och de avskedades – och hade inte mycket mer till val än att gå på gatan igen).

Kvinnorna åkte in och ut på anstalten och anstaltschefen tyckte att det var ett riktigt kok stryk som behövdes, medan dennes assistent förordade själavård.

Läs denna gripande och välskrivna bok!

Tisdagstrion: Kvist eller gren i författarens efternamn 

1. Dvärgen (1944) skrevs mitt under ett brinnande krig av Pär Lagerkvist och handlar om en elak narr som bistår sin furste i ett renässansfurstendöme. Det är lite Game of Thrones över boken samtidigt som den är applicerbar på vår samtid.

2. Alltings början (2012) av Karolina Ramqvist är en generationsroman för 70-talister samtidigt som den tar upp universella misstag som hör ungdomen till (att göra tvärtemot det du blivit lärd). Dessutom är det en Stockholmsskildring som blir allt mer historisk för var dag som går (Tänk att det är 30 år sedan det var 1990-tal…).

3. Berättelserna (2009) av Torgny Lindgren är en samlingsvolym med hans noveller skrivna mellan 1983-99. De utspelar sig under olika tider, ofta i Västerbotten, innehåller både fantasi och realism – påminner om Selma Lagerlöfs berättelser.

Alla tre är fantastiska läsupplevelser! Läs dem!

Fler boktips på temat finns på tisdagstrioanordnaren Ugglan&bokens sida! Ge dina boktips där

Intill vanvett, intill döden (2020) av Kirsten Thorup

Den danska 33-åriga Harriet lämnar in sina små barn på barnhem 1942 för att åka ned till Hitlertyskland och hjälpa till med uppbyggandet av det tredje riket. Hon är full av förväntan över att få se sin idealstat inifrån, se det land som hennes make stred och dog för.

Harriet flyttar in hos makens högt uppsatte vän och dennes danska fru i München. (Han är stationerad i Krakow ((Auschwitz)), men kommer hem på permissioner). De har slavarbetare hemma, vilket Harriet har svårt att förlika sig med. Hon konfronteras med fler och fler saker som får hennes bild av idealstaten att krackelera.

Boken är skriven i ett enda oavbrutet stycke: en medvetandeström på högtryck i jag-form. ”Jag måste få veta vad som har hänt. Veta var Ludmilla är. Jag har inte hört Klaus komma förrän han står precis bakom mig. Alles in Ordnung. Tut mir leid att Ni skulle behöva uppleva den obehagliga olyckshändelsen…”

När du väl kommit in i strömmen är det svårt att pausa; det finns inga gränser för vad som händer, vad som kan hända. Berättelsen är fiktiv men känns autentisk; den baseras på författarens efterforskningar och är granskad av kunniga. Källförteckning finns.

Läs Intill vanvett, intill döden!

Översättning: Helena Hansson

Tisdagstrion: Trädgård, skog eller park i handling eller titel

1. På parkvägarna i Blackeberg är det farligt att gå i Låt den rätte komma in (2004) av John Ajvide Lindqvist. Här i skogsdungen hugger en tolvåring i trädstammarna med kniv. Här sker ett bestialiskt mord.

2. I en hundrastgård i Helsingfors sitter en ukrainsk surrogatmamma och reflekterar över sitt liv i Sofi Oksanens Hundparken (2021).

3. I tallskogen vid en villa på 1950-talets franska riviera sker äkta eller arrangerade kärleksmöten – och obehagliga överraskningar i Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan.

Fler tips på temat finner du länkade på Ugglan&boken.

Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan

Den sjuttonåriga Céciles frihet hotas när hennes dekadente far inleder ett kärleksförhållande med en ordningsam kvinna. Cécile manipulerar och intrigerar – är beredd att betala ett högt pris för sin frihet.

Det är nästan 30 år sedan jag läste boken för första gången, men fortfarande finns triangeldramat kvar färskt i minnet. Vid omläsningen lägger jag märke till faderns och dotterns märkliga förhållande, där han tycker om att se henne klädd som en femme fatale och hon i sin tur menar att ”ingen karl ser så bra ut som du [pappa]” (s.39).

Dottern ger fadern förförarråd och läxar upp honom när han förför fel person. Hon blir avundsjuk när han har en kärleksnatt framför sig men inte hon (!). Hon inleder ett förhållande med en 26-årig man (!) som ger sår under kärleksakten (!). Han är ”en hygglig pojke” – enligt faderns omdöme.

Frågor om giftermål tycks dyka upp utan plantering, men i 1950-talets Frankrike var giftermålet en förutsättning för fortsättning. Det är obegripligt hur den självcentrerade och sexistiske fadern kan vara en sådan kvinnokarl.

Läs Bonjour tristesse!

Se även dokumentären om boken på svt.play ”Bonjour Tristesse – en skandalös debut” (2023) av Priscilla Pizzato. Bonjour tristesse var skandalös när den kom och är skandalös ännu

Översättning: Lily Vallquist

Tisdagstrion: Maria (författarnamn eller person i en bok)

1. Maria Turtschaninoff börjar sin Arvejord (2023) med hur en dotter har svårt att förstå sin mors starka band till deras österbottniska by. Därefter får läsaren följa byns människor från 1600-talet fram till nutid genom krig, sjukdom, svält och sorg.

2. Maria Langs Docka vit docka röd (1982) utspelas i min hemstad Västerås där en operasångerska ger vårkonsert i domkyrkan samtidigt som en av dockorna i dockteatern på stadsbiblioteket förlorar sitt huvud. Det huvudet dyker dock upp i samband med operasångerskans konsert på stockholmsoperan… Operasångerskan känner sig förföljd och livrädd. Maria Lang har kallats för Sveriges Agatha Christie.

3. Marianne Fredrikssons fiktiva historiska roman Enligt Maria Magdalena (1997) handlar om Jesus älskade lärjunge Maria Magdalenas liv. Enligt henne ville inte Jesus att levnadsregler skulle formas utifrån hans uppenbarelser.

Läs fler boktips på temat ”Maria, Marie & Mary (författarnamn eller person i en bok)” på Ugglan&boken. Ge gärna dina tips där!

Rysk dagbok (2007) av Anna Politkovskaja

Den ryska journalisten Anna Politkovskaja höll på att redigera sin Rysk dagbok när hon mördades den 7 oktober 2006. Hennes brittiska förlag slutförde redigeringen och gav ut boken året därpå.

I dagboken (december 2003 – mars 2004) kommenterar Politkovskaja den ryska parlamentarismens död (om hur Putin kunde bli omvald 2003). Hon skriver om den stora politiska depressionen (april – december 2004: om demokrater som inte skapar trovärdigt alternativ till Putin, om opposition som tystas, om ett ryskt Abu Ghraib). Hon skriver om missnöje (januari-augusti 2005: intervjuer med krigsveteraner och deras anhöriga, möte mellan Putin och Bush, demonstrationer, hungerstrejk, korrupt polis- och rättsväsende).

Politkovskaja kritiserades av andra ryssar för att vara pessimistisk – att inte tro på det ryska folkets styrka och för att vara besatt av sin opposition mot Putin (s.361). Att fokusera på det positiva och låtsas att det negativa inte fanns var mångas strategi.

”Som jag ser det kan en svamp som växer under ett stort löv inte räkna med att klara sig. Nästan säkert kommer någon få syn på den, plocka den och äta upp den. Är man född människa kan man inte bete sig som en svamp,” skriver Politkovskaja (s.361).

Rysk dagbok är en kuslig läsning av planteringar som skördas i detta nu ( ”Ungdomar kommer dö i massor i armén […] alla som ”inte är på vår sida” kommer att bli skjutna eller ruttna bort i fängelse”).

Läs Rysk dagbok!

Vinternoveller (2018) av Ingvild H. Rishøi

Tre noveller om barn som far illa, men empati uppstår hos karaktärer som kommer i barnens väg – gör läsningen hanterbar. De empatiska karaktärerna förstår inte vidden av sina goda handlingar; de delar endast nuet med den nödställde och inte fortsättningen. Tänkvärt.

Novellernas trasiga vuxna har varit barn som farit illa, försöker göra rätt men förmår inte. Ibland får de en puff i rätt riktning av en medmänniska.

Läs Rishøis Vinternoveller! Realistiska med många referenser till Astrid Lindgrens berättelser.

Rishøis Stargate. En julberättelse (2021) är en starkare läsupplevelse än vinternovellerna; Stargate har magiska inslag, fördjupas mer (är 147 sidor lång jämfört med vinternovellernas 40 – 70 sidor).

Tisdagstrion: Smycken & accessoarer (i handling, i titel eller på omslag)

1. I Drottningens juvelsmycke (1834) av Carl Jonas Love Almqvist är alla besatta av Tintomara, en androgyn dansare på kungliga operan, som stjäl drottningens juvelsmycke… Gustav III har maskeradbal i samma veva. Romanen har inslag av lyrik och dramatik.

2. I Den röda nejlikan (1905) av baronessan Orczy räddar en engelsk adelsman sina franska klassfränder ut ur Frankrike under den franska revolutionen. Räddarens accessoar och kännetecken är en röd nejlika. Den röda nejlikan var från början en teaterpjäs (1902).

3. I Utanpåverket (2023) av Kristin Nord är accessoaren smink: Huvudpersonen Julia ”med sina läppstift – en kulör per humör” och hennes mor med sitt puder. Sminket hjälper till att upprätthålla fasaden – utanpåverket, men när mor dör rasar det. Julia och hennes två systrar städar upp bokstavligt och bildligt efter moderns död.

Fler boktips på temat finns länkade på tisdagstriosamordnaren Ugglan&bokens sida!