Stacken (2023) av Annika Norlin

Emilie är utbränd och tar sin flykt från storstadens larm till barndomens ödemarker, men där huserar ett sektliknande sällskap som hon först studerar på håll, för att senare studera allt närmare…

Det är spännande att läsa Emelies studier av det udda sällskapet – och spännande att läsa dess medlemmars vitt skilda bakgrundshistorier i jag-form, själfulla och tänkvärda, med tydliga egna röster. Ett gemensamt drag för medlemmarna är att när de levde ute i samhället hade de potentialer som de schabblade bort. I sällskapet får de komma till sin rätt igen.

Stacken är en solskenshistoria om svikna människor som sluter sig samman, men det är mycket som är muggigt (en av medlemmarna har fötts in i sekten och aldrig gått i skola, aldrig pratat med jämnåriga…).

Humor tar udden av berättelsens mörker. I mötet mellan medlemmen Låke och ”Utanförs”- Emelie synliggörs sällskapets udda kultur: ”Kaffe ville Låke gärna ha. Han tog även fram en förpackning kakor från det svala tälthörnet där jag [Emelie] förvarar maten, det där det alltid är skugga. Han frågade inte om lov. Jag har noterat att han tackar marken för varenda myra, men mig har han aldrig tackat för nåt…” (s.248).

Sällskapet vurmar för djuren och naturen, drar det till sin spets. Det vänds på stenar under berättandets gång och historien kompliceras, skruvas till.

Läs Stacken! En mustig roman i skrönans skrud.

Och väggarna förvandlades till världen runtomkring (2023) av Johanna Ekström & Sigrid Rausing

Johanna Ekström och Sigrid Rausing är fantastiska författare var för sig och här sammanstrålar de i ett gemensamt men ofrivilligt projekt: Sigrid hjälper vännen Johanna att sammanställa hennes anteckningsböcker efter hennes död; Johanna dog i sviterna av cancer endast 51 år gammal, lämnade efter sig ett liv som sedan förvandlades till världen runtomkring (Johannas blåa stol står någonstans i världen…). Sigrid tar hand om den åt Johanna.

Det är smärtsamt att få insyn i den döendes drömmar och tankar, antecknade av Johannas hand, återgivna och tydda av Sigrid, som älskade Johanna, gav sig in i detta svåra arbete med anteckningarna. Först återges en anteckning av Johanna och sedan kommenterar Sigrid den, sätter in den i ett sammanhang.

En av Johannas anteckningar lyder:

”Faran med att tänka mycket kring en annan människa är att man plötsligt vet (eller tror sig veta) mer om den personen än han/hon själv vet. Det kanske är alldeles fel. Eller så är det inte det. I stället alltför nätt och samtidigt något som borde ha fått framgå på ett annat sätt. / Att brista i varsamhet. Att jag skulle brista i varsamhet. (s.73).

Sigrids reflektion över Johannas anteckning ovan lyder:

”Faran Johanna tänkte på i förhållande till N [pojkvännen] är samma fara jag tänker på i förhållande till hennes anteckningsböcker. Jag är också rädd att jag drar fel slutsatser eller skriver på fel sätt, i stället för att låta texterna tala för sig själva. Att det blir alltför nätt, eller att jag brister i varsamhet” (s73).

Jag tycker att Sigrid förklarar för mycket, men i all välmening och inte alltid: Hon vill inte att anteckningarna blir hängande i luften. Kanske hade det räckt om Sigrid skrev för- och efterordet och sedan lämnade Johannas läsare med anteckningarna. Det var dock Johannas önskan att skriva boken tillsammans. Jag läser deras bok, ”ett avbrutet samtal som fortsätter”, med stor behållning. Läs den!

Tisdagstrion: Förbjudna böcker

Bra böcker – jag har läst alla tre:

1. Ungdomsboken Efter Alaska (2005) av John Green handlar om den introverte Miles som börjar på internatskola och lär känna nya människor som förändrar hans liv. Boken är förbjuden på vissa skolor och bibliotek i USA; den skildrar sex och hbtq-karaktärer…

2. Barnboken Kapten Kalsong (1997) av Dav Pilkey har förbjudits på vissa bibliotek och skolor i USA pga. kapten Kalsongs busighet… Den är även förbjuden i Ryssland, där den sägs göra reklam för homosexualitet (en av karaktärerna visar sig i en framtidsvision bli tillsammans med en av samma kön…)

3. Ungdomsboken Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian (2009) av Sherman Alexie är förbjuden på vissa skolor i USA pga. förekomsten av sex och svordomar… Huvudpersonen Alexie tillhör ursprungsbefolkningen, bor i ett reservat men går i en vit skola. Han känner sig utanför, men har känt utanförskap hela sitt liv pga. fysiska funktionsnedsättningar (född med vattenskalle och kortväxt). Självbiografiskt.

Källa: Svenska Pen

Läs dem! Ge bort dem i julklapp!

Fler boktips på förbjudna böcker finns på Ugglan&boken.

Haralds mamma (2023) av Johanna Frid

Harald liknas vid en golden retriever av berättarjaget som en gång var tillsammans med honom. Nu sitter berättarjaget på en flygplats och väntar på att han ska landa efter att han tillbringat sex veckor på behandlingshem.

Berättarjaget väntar inte ensam; vid sin sida har hon Haralds mamma som vill ta honom hem till sig, medan berättarjaget vill ta honom hem till Stockholm. De utbyter idel giftigheter i väntan på Harald. (Om skönlitteratur hade Bechdeltest skulle denna bok inte leva upp till kriterierna två kvinnor talar med varandra ((1)) utan att tala om en man ((2)).

Jag har svårt att leva mig in i berättelsen, trots att den är välskriven och handlar om komplexa relationer, missbruk och medberoende. Jag förstår mammans väntan, men berättarjagets förblir ett mysterium, trots hoppen bakåt i tiden om när hon och Harald var ett par (kanske beror det på att jag inte känner hans charm?).

Det finns i boken endast ett perspektiv och det är jagets. Jag har svårt för berättelsens jag som saknar förmågan att se saker ur andras perspektiv (ifrågasätter att Haralds mamma sover över hos sin son och inte på hotell när hon hälsar på i staden…). Jag förstår inte berättarjagets hat mot Haralds mamma; det känns oproportionerligt stort, gör mamman till stereotyp elak svärmor.

Haralds mamma är en intressant berättelse men jag saknar kemi med karaktärerna.

Tisdagstrion: Hattar, mössor & andra huvudbonader på bokomslag

1. Hatt har schlagerkompositören Kai Gullmar, kvinnan bakom hiten ”Swing it magistern”, i Swing it, Kai. En av sin tids största schlagermakare (2023) av Ingela Hofsten. Kai växer upp i Sundsvall, flyttar till Stockholm, där hon på 1930-talet komponerar låtar åt stora stjärnor, uppträder, umgås med kultureliten och upplever kärleken.

2. En babymössa har Ninni Schulman i sin självbiografiska roman Flickebarn nr 291 (2020). Ninni föds med svår skolios och tillbringar sin första tid i livet på sjukhus vilket präglar hennes fortsatta liv. Hon känner sig som vuxen som någon som behöver fixas, att hon inte duger.

3. En kungakrona har den falska gudabilden Antikrist i Antikrists mirakler (1897) av Selma Lagerlöf. Kristusbilden i ett kloster i Rom har bytts ut mot en falsk. Det uppdagas och den falska kopian kastas, hamnar i händerna på en rik turist, som skänker den till en kyrka på Sicilien där den tillbes och blir orsak till konflikt mellan människorna i den lilla staden. Originaltexten finns på litteraturbanken och är inte Selmas bästa verk men ändå Selmas ☺️

Fler boktips finns på Ugglan&boken, tisdagstrioanordnaren!

Vålnader (1986) av Paul Auster

Kommissarie Blue skuggar Black i New York i den andra delen av Austers New York-trilogi. Blues chef White beordrar honom att flytta in i lägenheten mitt emot Blacks. Meningen är att han ska vara där i ett par dagar, men det blir längre tid än så…

Vålnader känns som en ren repris på trilogins första del Stad av glas (1984), där Quinn skuggar Stiller i New York (vilket Quinn känner är meningslöst men är ändå besatt)…

Att läsa Vålnader tätt efter Stad av glas var ingen bra idé och jag är inte sugen på att läsa den sista delen i trilogin.

Flickebarn nr 291 (2020) av Ninni Schulman

Ninni ”flickebarn nr 291” föds 1972 med svår skolios som läkarna behandlar med framgång genom att från födseln hålla henne fastspänd i gipsvagga. ”Då man inte bryr sig om att patienten [Ninni] skriker ligger hon snällt i vaggan hela natten”, har läkaren skrivit i hennes journal (s.46). Skoliosen botas på några år men kroppen minns övergivenheten, präglar hennes fortsatta liv; hon upplever att hon inte duger, gör sig osynlig, överges i sina relationer.

Det känns i hjärtat att läsa om Ninnis barndom, ungdom och vuxenliv, men trycket lättar när Ninni som vuxen går i terapi, gräver i minnet och i journaler, hanterar informationen hon finner och fortsättningen på resten av sitt liv. Hon är stark.

Läs Flickebarn nr 291! En välskriven och tänkvärd självbiografi om psykisk ohälsa och vägen till bättre mående.

Tisdagstrion: Mansnamn i boktiteln

1. Nils Karlsson-Pyssling flyttar in (1949) av Astrid Lindgren är en favorit. Så underbart när Nils människovän Bertil säger ”killevippen” och blir liten som en pyssling, hjälper Nils att flytta in i ett gammalt råttbo, bidrar med dockskåpsmöbler och mat (en köttbulle att dela på).

2. Martin Bircks ungdom (1901) av Hjalmar Söderberg handlar om en ung man i sekelskiftets Stockholm. Han utbildar sig till kontorist men vill egentligen bli författare, slits mellan sina drömmar och omgivningens krav. Självbiografiskt. Martin Birck finns med som biperson i Söderbergs Doktor Glas (1905) där han ingår i Glas vänkrets som brukar sitta på Grand hotells veranda och filosofera.

3. Hans Scheike i mitt liv (2023) av Brita Sylvan handlar om författarens liv tillsammans med sin stora kärlek Hans. Sylvan skriver mycket lite om rättegång och fängelsetid; hon skriver om vem hon var innan hon träffade Hans, hur de träffades och hur det var att leva tillsammans med Hans (som gick bort 2019). Intressant läsning.

Fler boktips och möjlighet att lämna egna tips finns på tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken!

Första blodet (2023) av Amélie Nothomb

Den lille sexårige belgaren Patrick Nothomb skickas på 1940-talet på sommarlov till sin farfar baronen, sin styvfarmor baronessan, sina fem farbröder och fastrar på Château du Pont d’Oye. Fastrarna och farbröderna är jämngamla med Patrick, har rykte om sig att vara vilda…

Senare i livet kommer Patrick att vara belgisk diplomat stationerad i Kongo, där han 1964 får förhandla med rebeller om gisslan – samtidigt som han själv är en av de tillfångatagna. Han drabbas inte av Stockholmssyndromet; rebellerna dödar personer ur gisslan.

Diplomaten Patrick Nothomb var författarinnans far och hon skriver hans biografi i jag-form, vilket ger känslan av att läsa hans memoarer. Delen som handlar om hans barndom andas Syskonen Baudelaires olycksaliga liv medan delen om hans ungdom påminner om Stolthet och fördom, där det ska uppvaktas, tas hänsyn till antavlor och förhandlas.

I delen om gisslantiden läser Patrick Hjärtats oro av Stefan Zweig. ”När ögonblicket är inne ska vi inte ha något hjärta i kroppen”, kommenterar rebellledaren hans lektyr. Patrick känner sig som Tusen och en natts prinsessa Scheherazade när han under hot förhandlar om gisslan.

Amélie Nothomb skriver med lätt penna – hennes fars livshistoria flyger fram. Det är spännande att läsa om diplomati bakom kulisserna och om den belgiska överklassmiljön (där baronbarnen får slåss om slattarna av soppan efter att de vuxna försett sig).

Läs Första blodet!

Översättare: Maria Björkman

Tack för recensionsex och angenäm läsupplevelse, förlaget Editions-J!

Kairos. (2022) av Jenny Erpenbeck

En mörk kärlekshistoria i kalla krigets Östberlin år 1986 och framåt. Han är gift – hon ogift och alltid tillgänglig för honom (när han är på familjesemester checkar han in henne på bondgården bredvid…). En dag ”sviker” hon honom och psykisk misshandel tar vid.

I Östberlin pågår restaurering av byggnader som bombades under andra världskriget – och Hitlers underjordiska bunker sprängs bort för att ge plats för nybygge. Sprängningarna skakar hennes arbetsplats teatern. Förhållandet mellan han och henne skakar, skildras ur hans och hennes perspektiv om vartannat.

Ramhistorien är hennes; hon får i nutid två kartonger med hans anteckningar och brev hemskickade, går igenom kartong efter kartong. Det är spännande att följa hennes inventering. Romanen är indelad i Kartong I och II.

Handlingen är uppdiktad men känns trovärdig och sann: Erpenbeck hittade sitt stoff i Stasi-arkiv och i samtal med tidsvittnen (som hon nämner i sitt tack-ord).

Läs Kairos.!

Översättare: Ulrika Wallenström