Djurfarmen (1945) av George Orwell

Ryska revolutionen och andra världskriget i en allegori med grisar, får, kor, tjurar, hundar, hästar, åsnor, hönor, tuppar på en bondgård. Allegorin är dock applicerbar på alla krig och revolutioner – diktatoriska maktövertaganden i allmänhet.

Djuren på farmen (de livegna i Ryssland 1917) gör uppror mot sin husbonde Mr Jones (tsaren) som tvingas fly med sin fru. Djuren har sina skäl; bonden super och glömmer att utfodra dem. Djuren glömmer aldrig helvetet under Mr Jones – även när de får det värre i den nya djurstyrda regimen.

Diktaturen efter djurens revolution smyger sig på och den utbredda analfabetismen bland djuren är bidragande: De flesta av dem kan inte läsa lagen ”Ett djur får icke sova i säng” som sedan förvanskas till ”Ett djur får icke sova i säng med lakan”. Analfabeterna kan inte bevisa att lagen ändrats, får höra att den alltid varit så; grisar som ska tänka behöver sova i säng för att orka med att leda!

Jag förstår varför Djurfarmen inte har blivit Disneyfilm som så många andra djursagor; den är för mörk, för pessimistisk. Men som satir sitter den som en smäck – igenkänning finns!

Läs Djurfarmen!

Tisdagstrion: Något runt i handling

Här kommer tre bra böcker som handlar om gravida:

1. Hennes ord (2019) av Tove Folkesson handlar om att bli gravid gång på gång men graviditeterna slutar i missfall.

2. Naturliga beteenden (2022) av Golnaz Hazhemzade Bonde handlar om rädsla för att skaffa barn pga. trauman i barndomen, att trots rädslan bli gravid och om att kämpa med sig själv genom graviditeten och efter att barnet är fött.

3. Testamente (2019) av Nina Wähä handlar om den gravida Annie, som är nummer 4 i en syskonskara på 14 och återvänder till barndomens Tornedalen där familjehemligheter uppdagas. Det utspelas i modern tid, men med tillbakablickar till det finska vinterkriget då Annies föräldrar träffades.

Få fler boktips på Ugglan&boken!

Testamente (2019) av Nina Wähä

Intressant om den spridda fjortonbarnsfamiljen som samlas i föräldrahemmet i Tornedalen när ett av barnen råkar ut för en olycka. En mörk familjehistoria rullas upp, men stråk av ljus letar sig in pö om pö, gör berättelsen nyanserad och hanterbar. Det utspelas i modern tid, men miljön känns amish.

Varje barn får ett eget kapitel (utom de två förstfödda döda), där den allvetande berättaren beskriver deras nuvarande liv och upplevelserna av barndomen. Samma familj men tolv olika barndomar. Det yngsta barnet är ett dagisbarn och det äldsta över trettio år – en stor spridning på perspektiven.

Även föräldrarna får kapitel och Annie, det fjärde barnet/den äldsta dottern av de som lever, tilldelas flera kapitel, är bokens huvudperson. Annie bor i Stockholm, är gravid och på besök i Tornedalen när olyckan sker.

Boken har ett stort persongalleri, men innehållsförteckning över personerna finns. Det är intressant att läsa om hur storfamiljen fungerar: De är för många för att kunna ha lika starka band till alla. Mamman har favoritbarn bland barnen och pappan ser barn som arbetskraft.

Läs Testamente!

Tisdagstrion: Änglar & demoner

Här är bra böcker med änglar och demoner av Selma Lagerlöf!

1. Herr Arnes penningar (1904) handlar om 14-åriga Elsalill som överlever en massaker på prästgården, där hela hennes familj utplånas. Elsalills fostersyster kontaktar henne från de döda och vill att Elsalill hämnas. Gärningsmännen finns kvar i byn, väntar på att havsisen ska smälta så att de kan segla iväg med den mördade prästen Herr Arnes penningar. Spännande Hamlet-historia!

2. Körkarlen (1912) handlar om David Holm, som super och smittar sin omgivning med lungsot med flit. När han dör i lungsot blir han lärling hos körkarlen/liemannen och hämtar tillsammans med denne upp människor som dött i lungsoten och av andra orsaker. Filmatiseringen av boken (1921) var Charlie Chaplins favoritfilm.

3. Gösta Berlings saga (1891) handlar om människoöden i Värmland i början på 1800-talet. I centrum står den försupne prästen Gösta Berling, som blir avsatt som präst, lägger sig för att dö, men räddas av majorskan och får husera hos henne gratis tillsammans med elva andra ”konstnärssjälar”, år efter år. Varje år dör en av dem… En svindlande läsning!

Få många fler tips via tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken här. Bidra där gärna med en trio – om du vill!

Kejsarn av Portugallien (1914) av Selma Lagerlöf

Efter många omläsningar tycker jag att denna berättelse borde blekna, men jag blir ändå drabbad som om det vore första gången jag läser om den fattige Jan i värmländska Skrolycka, som blir galen av olycka när hans dotter flyttar till staden och inte hör av sig.

Sett ur Jans perspektiv har hans dotter blivit kejsarinna av Portugallien och han själv kejsare. Jan bortförklarar bybornas skratt åt honom som uttryck för nervositet – de är förstås överväldigade av hans kejserliga närvaro!

I direkt anslutning till Jans självreflektion inflikas en anonym bybos perspektiv: Bybon lägger märke till folksamlingen ”som det jämt var nuförtiden kring den lilla gubben ifrån Skrolycka”. Lagerlöf skär i ens hjärta när hon hoppar från Jans perspektiv till det distanserade utifrånperspektivet på den lilla gubben Jan.

Lagerlöf kontrasterar människor mot varandra men framhäver även kontrasterna inom människan: Jan försvinner in i sin fantasivärlds logik samtidigt som hans sinnestillstånd skärper hans sjätte sinne i den verkliga världen; han siar rätt om bybors framtid. Det är fler än Jan som riskerar sitt förstånd (ta tryggheten från en människa och se hur konstigt den bär sig åt).

Lagerlöf skriver dialogen på dialekt vilket ger själ och värme till berättelsen. Alla talar dialekt, hög som låg. Värmländskan utgör en del av den levande miljöbeskrivningen: ”Jag tyckte, att du talte ve nån”, säger Jans fru när hon hör Jan fråga solen om den vill ”vara gudmor åt’na [dottern]”.

Naturen är besjälad, beskrivs ofta som en person (solen drar molnslöjan över sig och försvinner). Människor i sin tur beskrivs ofta med djur- eller växtrelaterade ord (”de små vissna händerna” om människobabyhänder).

Berättaren är osynlig, men när läsaren som mest behöver henne ger hon sig till känna – försvarar eller summerar (”Men det var så med Prästberg som med trollen, att antingen de ville stjälpa eller hjälpa, så kom de bara olyckor åstad…”). Berättaren är allvetande på bygden men vet inget om livet utanför den, inget om dotterns liv i staden. I sin frånvaro spelar staden en stor roll.

Av de böcker jag läst av Lagerlöf är denna hennes allra bästa! Läs den!

Tisdagstrion: Resor

1. Malma station (2022) av Alex Schulman visade sig vara riktigt läsvärd, börjar med att en ensamstående pappa och hans dotter åker tåg till Malma station i ett angeläget ärende. En gång fanns en mamma och en syster vid deras sida.

2. Allt jag fått lära mig (2019) av Tara Westover handlar om att växa upp i en mormonfamilj på 1990-2000-talet i USA och sedan flytta ensam till en annan stad för att studera. Det huvudpersonen fick lära sig som hemskolad gäller inte i universitetsmiljön hon kommer till och kulturkrockar uppstår. Hon gör en resa både bokstavligt och bildligt.

3. The Beach (1996) av Alex Garland handlar om en backpacker i Thailand som kommer över en karta till en undangömd paradisö, som han söker upp och finner annorlunda än han tänkt sig. Jag läste boken när den kom ut och blev helt begeistrad. Undrar vad jag skulle tycka idag.

Få fler tips hos tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken!

Herr Arnes penningar (1904) av Selma Lagerlöf

Elsalill, 14 år, är den enda överlevande efter en massaker på prästgården. Gärningsmännen finns kvar i trakten; isen har lagt sig i havsvikarna och omöjliggör deras planerade flykt med båt till Skottland. I båtlasten finns gärningsmännens byte från prästgården: en kista full med silverpenningar. Elsalill möter gärningsmännen utan att förstå vilka de är. De förstår dock vem hon är.

Det utspelas i 1500-talets Bohuslän, baseras på en verklig händelse. Lagerlöf kryddar sin berättelse med övernaturligheter och ödesmättad stämning. Naturen är besjälad; den fryser hav för att hindra gärningsmän från att undkomma straff. Samtidigt är penningars makt, hämndbegär, skuldens- och kärlekens krafter att räkna med.

Det blir spännande – även om kärlekens kraft känns krystad (att den traumatiserade Elsalill skulle bli förälskad i en legoknekt endast tre dagar efter att hennes familj utplånats…).

Läs hela boken på litteraturbanken.se (95 sidor).

Tisdagstrion: Bok av författare från ett land på bokstaven S

Här kommer fantastiska böcker från författare födda i Sydafrika, Storbritannien och Somalia:

1. Onåd (1999) av J.M Coetzee från Sydafrika handlar om den vite universitetsläraren som utnyttjar en av sina studenter sexuellt, hamnar i onåd när det uppdagas. Han flyr till sin dotter på den sydafrikanska landsbygden, där vita bönder har hamnat i onåd efter avskaffandet av apartheid.

2. Samling (2022) av Natasha Brown från Storbritannien handlar om en ung brittisk svart kvinna som träffar sin vite brittiske pojkväns rika familj och släkt på hans mammas födelsedagsfest. Kvinnan känner sig utanför och förminskad i sällskapet, vilket påverkar parets relation.

3. Dina händer var fulla av liv (2020) är skriven av Suad Ali, som är född i Somalia och uppvuxen i Sverige. Boken handlar om en somalisk kvinnas uppväxt i Somalia, flykt till Sverige, hur hennes liv blev i Sandviken och hur det är att återvända till Somalia efter många år.

Få och ge tips på Ugglan&bokens tisdagstrio!

Körkarlen (1912) av Selma Lagerlöf

En tuberkulossjuk kvinnas sista önskan på sin dödsbädd är att få träffa David Holm, en suput som hon inte lyckats rädda, men han vill inte höra hennes ”äckliga predikande”, super vidare. Kvinnan är frälsningssoldat och högaktad av Davids suparkompisar, som tar till våld för att få David till att besöka henne. Han avlider, hämtas av döden, körkarlen.

Körkarlen befaller David att ta över efter honom, vilket innebär att vara med när människor dör, vara rösten som får den döende att släppa taget och kasta sig ut i oändligheten. Ett ohyggligt arbete; vissa döende känner han och vissa är alldeles för unga, sjuka i tuberkulos. David hade själv sjukdomen och smittade medvetet sin omgivning. Han vägrar vara körkarl, men tvingas läras upp av körkarlen.

David och körkarlen är osynliga tjuvlyssnare i de döendes hem, ett tjuvlyssnande som ger David insikt om vem han har varit. Dialogen är mestadels indirekt och därtill tanketalar karaktärerna med sig själva. Berättelsen skildras av en allvetande berättare ur olika karaktärers perspektiv. Dessutom förekommer parallellhandling. Många berättartekniska grepp här. Kanske för många.

Varje kapitel inleds med ett slags scenhänvisning (”Mannen [David Holm] som har haft den svåra blodstörtningen, ligger och kämpar för att komma till sans igen…”) Detta hänvisande känns för instrumentellt, men boken var säkert ett tacksamt material att arbeta med för Victor Sjöström som gjorde film av den.

Svenska nationalföreningen mot tuberkulos bad Lagerlöf att skriva om sjukdomen. Det känns; det blir plakat-teater (gå i karantän om du är tuberkulossjuk).