
Ryska revolutionen och andra världskriget i en allegori med grisar, får, kor, tjurar, hundar, hästar, åsnor, hönor, tuppar på en bondgård. Allegorin är dock applicerbar på alla krig och revolutioner – diktatoriska maktövertaganden i allmänhet.
Djuren på farmen (de livegna i Ryssland 1917) gör uppror mot sin husbonde Mr Jones (tsaren) som tvingas fly med sin fru. Djuren har sina skäl; bonden super och glömmer att utfodra dem. Djuren glömmer aldrig helvetet under Mr Jones – även när de får det värre i den nya djurstyrda regimen.
Diktaturen efter djurens revolution smyger sig på och den utbredda analfabetismen bland djuren är bidragande: De flesta av dem kan inte läsa lagen ”Ett djur får icke sova i säng” som sedan förvanskas till ”Ett djur får icke sova i säng med lakan”. Analfabeterna kan inte bevisa att lagen ändrats, får höra att den alltid varit så; grisar som ska tänka behöver sova i säng för att orka med att leda!
Jag förstår varför Djurfarmen inte har blivit Disneyfilm som så många andra djursagor; den är för mörk, för pessimistisk. Men som satir sitter den som en smäck – igenkänning finns!
Läs Djurfarmen!