Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan

Den sjuttonåriga Céciles frihet hotas när hennes dekadente far inleder ett kärleksförhållande med en ordningsam kvinna. Cécile manipulerar och intrigerar – är beredd att betala ett högt pris för sin frihet.

Det är nästan 30 år sedan jag läste boken för första gången, men fortfarande finns triangeldramat kvar färskt i minnet. Vid omläsningen lägger jag märke till faderns och dotterns märkliga förhållande, där han tycker om att se henne klädd som en femme fatale och hon i sin tur menar att ”ingen karl ser så bra ut som du [pappa]” (s.39).

Dottern ger fadern förförarråd och läxar upp honom när han förför fel person. Hon blir avundsjuk när han har en kärleksnatt framför sig men inte hon (!). Hon inleder ett förhållande med en 26-årig man (!) som ger sår under kärleksakten (!). Han är ”en hygglig pojke” – enligt faderns omdöme.

Frågor om giftermål tycks dyka upp utan plantering, men i 1950-talets Frankrike var giftermålet en förutsättning för fortsättning. Det är obegripligt hur den självcentrerade och sexistiske fadern kan vara en sådan kvinnokarl.

Läs Bonjour tristesse!

Se även dokumentären om boken på svt.play ”Bonjour Tristesse – en skandalös debut” (2023) av Priscilla Pizzato. Bonjour tristesse var skandalös när den kom och är skandalös ännu

Översättning: Lily Vallquist

Tisdagstrion: Maria (författarnamn eller person i en bok)

1. Maria Turtschaninoff börjar sin Arvejord (2023) med hur en dotter har svårt att förstå sin mors starka band till deras österbottniska by. Därefter får läsaren följa byns människor från 1600-talet fram till nutid genom krig, sjukdom, svält och sorg.

2. Maria Langs Docka vit docka röd (1982) utspelas i min hemstad Västerås där en operasångerska ger vårkonsert i domkyrkan samtidigt som en av dockorna i dockteatern på stadsbiblioteket förlorar sitt huvud. Det huvudet dyker dock upp i samband med operasångerskans konsert på stockholmsoperan… Operasångerskan känner sig förföljd och livrädd. Maria Lang har kallats för Sveriges Agatha Christie.

3. Marianne Fredrikssons fiktiva historiska roman Enligt Maria Magdalena (1997) handlar om Jesus älskade lärjunge Maria Magdalenas liv. Enligt henne ville inte Jesus att levnadsregler skulle formas utifrån hans uppenbarelser.

Läs fler boktips på temat ”Maria, Marie & Mary (författarnamn eller person i en bok)” på Ugglan&boken. Ge gärna dina tips där!

Rysk dagbok (2007) av Anna Politkovskaja

Den ryska journalisten Anna Politkovskaja höll på att redigera sin Rysk dagbok när hon mördades den 7 oktober 2006. Hennes brittiska förlag slutförde redigeringen och gav ut boken året därpå.

I dagboken (december 2003 – mars 2004) kommenterar Politkovskaja den ryska parlamentarismens död (om hur Putin kunde bli omvald 2003). Hon skriver om den stora politiska depressionen (april – december 2004: om demokrater som inte skapar trovärdigt alternativ till Putin, om opposition som tystas, om ett ryskt Abu Ghraib). Hon skriver om missnöje (januari-augusti 2005: intervjuer med krigsveteraner och deras anhöriga, möte mellan Putin och Bush, demonstrationer, hungerstrejk, korrupt polis- och rättsväsende).

Politkovskaja kritiserades av andra ryssar för att vara pessimistisk – att inte tro på det ryska folkets styrka och för att vara besatt av sin opposition mot Putin (s.361). Att fokusera på det positiva och låtsas att det negativa inte fanns var mångas strategi.

”Som jag ser det kan en svamp som växer under ett stort löv inte räkna med att klara sig. Nästan säkert kommer någon få syn på den, plocka den och äta upp den. Är man född människa kan man inte bete sig som en svamp,” skriver Politkovskaja (s.361).

Rysk dagbok är en kuslig läsning av planteringar som skördas i detta nu ( ”Ungdomar kommer dö i massor i armén […] alla som ”inte är på vår sida” kommer att bli skjutna eller ruttna bort i fängelse”).

Läs Rysk dagbok!

Vinternoveller (2018) av Ingvild H. Rishøi

Tre noveller om barn som far illa, men empati uppstår hos karaktärer som kommer i barnens väg – gör läsningen hanterbar. De empatiska karaktärerna förstår inte vidden av sina goda handlingar; de delar endast nuet med den nödställde och inte fortsättningen. Tänkvärt.

Novellernas trasiga vuxna har varit barn som farit illa, försöker göra rätt men förmår inte. Ibland får de en puff i rätt riktning av en medmänniska.

Läs Rishøis Vinternoveller! Realistiska med många referenser till Astrid Lindgrens berättelser.

Rishøis Stargate. En julberättelse (2021) är en starkare läsupplevelse än vinternovellerna; Stargate har magiska inslag, fördjupas mer (är 147 sidor lång jämfört med vinternovellernas 40 – 70 sidor).

Tisdagstrion: Smycken & accessoarer (i handling, i titel eller på omslag)

1. I Drottningens juvelsmycke (1834) av Carl Jonas Love Almqvist är alla besatta av Tintomara, en androgyn dansare på kungliga operan, som stjäl drottningens juvelsmycke… Gustav III har maskeradbal i samma veva. Romanen har inslag av lyrik och dramatik.

2. I Den röda nejlikan (1905) av baronessan Orczy räddar en engelsk adelsman sina franska klassfränder ut ur Frankrike under den franska revolutionen. Räddarens accessoar och kännetecken är en röd nejlika. Den röda nejlikan var från början en teaterpjäs (1902).

3. I Utanpåverket (2023) av Kristin Nord är accessoaren smink: Huvudpersonen Julia ”med sina läppstift – en kulör per humör” och hennes mor med sitt puder. Sminket hjälper till att upprätthålla fasaden – utanpåverket, men när mor dör rasar det. Julia och hennes två systrar städar upp bokstavligt och bildligt efter moderns död.

Fler boktips på temat finns länkade på tisdagstriosamordnaren Ugglan&bokens sida!

Mrs Dalloway (1925) av Virginia Woolf

Mrs Dalloway bjuder till fest och läsaren följer henne och hennes gäster genom dagens förberedelser i 1920-talets London. Mrs Dalloway och de bjudna befinner sig i en radie runt Big Ben, bevittnar samma händelser ur sina enskilda personliga perspektiv, vandrande i tankarna mellan nu och då.

Perspektivbytena sker likt ping pong: Personers medvetandeströmmar kommer från alla håll och det gäller för läsaren att identifiera vilken kaskad som skildrar vems tankar. Ibland nämns personerna vid namn och ibland bara med smeknamn ((Lucrezia har smeknamnet Rezia – och kallas ibland Mrs Smith…). Det blir dock lättare att hänga med efter att alla karaktärer har blivit introducerade.

Romanen är ett intressant porträtt av dåtidens London. Det sjuder av ironi (”[Det första världs-]Kriget hade lärt honom [Septimus] något. Det var fantastiskt”). Romanen visar tidens människosyn, hur ”lemlästade dårar visades upp till pöbelns förnöjelse [på Tottenham Court Road]” och att människor ”som saknar proportioner” (psykiskt instabila) bör bo på hem långt från sina anhöriga. Självmordstankar förekommer hos flera av personerna (”Nu tar vi livet av oss!”sa Septimus) och även tankar som ”Man kan inte sätta barn till en värld som denna…” Romantiska känslor till person av samma kön uttrycks (Sally stannade, plockade en blomma, kysste henne på munnen…”).

Personerna flanerar på Bond Street, Tottenham Court Road, Regent’s Park, Regent Street, Piccadilly, Victoria station, Trafalgar Square, S:t Pauls Cathedral…

Läs Mrs Dalloway! En fysisk och psykisk rundvandring i 1920-talets London.

Tisdagstrion: Böcker som utspelar sig i olika världsdelar (en världsdel i varje bok)

1. I Afrika, i Kenya, utspelas Den afrikanska farmen (1937) av Karen Blixen och skildrar författarinnans tid som kaffeplantageägare.

2. I Nordamerika, men på dansk mark på Grönland, utspelar sig Blomsterdalen (2021) av Niviaq Korneliussen. En ung grönländsk kvinna försöker reda ut en annan ung kvinnas självmord ( ett av många på Grönland, där ingen talar om dem som tagit sina liv).

3. I Sydamerika, Colombia, utspelas Tiken (2021) av Pilar Quintana. En fattig barnlös kvinna tar hand om en moderlös hund, oroar sig för den som för en dotter. Hundars och fattiga människors livsvillkor i Colombia liknar varandras.

Fler boktips på temat hittas på tisdagstrioanordnaren Ugglan&bokens sida där alla är välkomna att lämna sina tips.

Tisdagstrion: ”Berättelse” i boktiteln

1. Priset för svenskt medborgarskap. En sann berättelse (2023) av Victoria Strömbäck handlar om Victorias första tid i Sverige som tolvårig flykting i början av 2000-talet. Hennes integration hade ett orimligt högt pris.

2. Berättelse om ett äktenskap (2022) av Geir Gulliksen handlar om ett par där den ene uppmuntrar den andra till att inleda en affär med deras granne – så hon inte ska känna att hon går miste om något (och vilja lämna honom).

3. Stargate. En julberättelse (2023) av Ingvild Rishöi berättar om två systrar (bara barn) som kämpar för att ordna pengar till mat och hyra, medan deras pappa sitter på Stargate och super.

Fler boktips finns på tisdagstrioanordnaren Ugglan&bokens sida. Där kan du även lämna dina egna boktips.

Blomsterdalen (2021) av Niviaq Korneliussen

Om Grönland vore ett land skulle det ha den högsta självmordsstatistiken i världen (s.165). Den outtalade oron för självmord hänger över människorna: När någon inte kommer hem avtalad tid förflyttas tankarna direkt till självmord. En student blir av med sin studentlägenhet efter sitt självmordsförsök (”…det är väldigt jobbigt för vaktmästaren att hitta döda människor i lägenheterna…” (s.179)).

När någon väl tar sitt liv läggs locket på. Det är ingen idé att tala om det; det är som det är. En ung grönländsk kvinna väljer dock att nysta i sin flickväns kusins självmord. Hon pratar med anhöriga och läkare, försöker förstå. Har kusinen utsatts för övergrepp? Är det frånvaron av solljus? Är det den psykosociala miljön?

Det finns ett vi (grönländare) och dem (danskar), där de senare innehar auktoritetsposterna (läkare) och tolkningsföreträde. Framtiden sägs finnas på det danska fastlandet, men den grönländare som söker sig dit möts av nedlåtande attityd, känner mindervärde, tittar kanske för djupt ned i glaset.

Den unga grönländskan pendlar mellan Grönland och Danmark, trivs ingenstans, kan inte bygga upp sitt liv någonstans. Kroppsodörer ackompanjerar pendlingen över havet:

”Jag vaknar till lukten av ruttet ägg. Jag känner smaken i munnen och dricker snabbt av min läsk. Maten står på mitt bord och jag ser att andra redan ätit upp. […] I ena änden av formen ligger två potatisar och mellan dem finns en liten korv. I andra änden ligger det lite sladdrig spenat. Det ser ut som en kuk och kulor och könshår som färgats av grönt. Jag lyfter upp formen och luktar lite på den. Jag hör ett rungande skratt från sätet framför mig. Plötsligt ser jag [grönländskan] Navaranas vilda ögon mellan sätena. ”Det är jag som har pruttat”, säger hon (s.52). Prutten besvärar dansk som grönländsk, är ett slags motståndshandling.

En tänkvärd inblick i en övergiven avkrok av världen. Läs!

Tisdagstrion: Bröder

1. Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren var min första starka läsupplevelse. Den friske starke storebrodern dör före den dödssjuke lillebrodern – offrar sitt liv för honom. Efter döden kommer de till en värld där ondskan regerar och deras uppgift blir att bekämpa den.

2. Jag ringer mina bröder (2012) av Jonas Hassen Khemiri handlar om den paranoida tiden efter terrorbomben på Drottninggatan år 2010. Huvudpersonen Amor och många andra oskyldiga med misstänkt utseende försöker att uppträda normalt, men beter sig skyldigt.

3. Någons bror (2023) av Viveca Sjögren är en barnbok (3-6 år) om gängskjutningarna, illustrerad av skolbarn i drabbat område, skriven i diktform: ”Jag vet när jag hör helikoptern över taken. Jag har somnat och nu är jag vaken. Jag vet att snart kommer dom blåa ljusen, dom som flammar i natten över väggarna på husen”.

Fler boktips finns hos tisdagstrioanordnaren Ugglan&boken