Lucka 12: Bortbytingen (1915) av Selma Lagerlöf

Jag blev lycklig när jag öppnade luckan! Jag älskar Lagerlöfs empatiska och altruistiska bläck, så även i denna novell ur Troll och människor I (1915). Jag har nog blivit beroende av hennes bläck, vill bara ha mer och mer; det ger tröst och hopp i mörkret.

I novellens början färdas en familj med häst och vagn när plötsligt hästarna stegrar sig varpå spädbarnet ramlar av och byts ut mot en trollunge.

Utbytet kan ses som en metafor för ett barn som visar sig ha funktionsnedsättning i en tid (tidigt 1900-tal och bakåt) då det var stigmatiserat.

Bortbytingen handlar om en mors kamp för sitt barn och priset hon betalar för det; omgivningen börjar behandla henne illa för att hon vårdar och beskyddar ett barn som är annorlunda – och hennes man vill lämna henne.

Läs Bortbytingen! Amor vincit omnia.

Lucka 11: Kew Gardens (1917) av Virginia Woolf

Kew Gardens handlar om livet i en blomsterrabatt i en botanisk trädgård en varm julidag i början av 1900-talet. Parallellt skildras djurs och människors tillvaro, men då och då möts de olika världarna via liknelser:

”… mans och kvinnogestalter strövade förbi rabatten med ett märkligt oregelbundet mönster, inte olikt hur de blåvita fjärilarna korsade gräsmattan i sicksack mellan rabatterna”.

Ibland tar människor stöd i den andra världen/ naturen, t.ex. avleder en man en annan man från att hälsa på en kvinna genom att peka på en blomma i rabatten, som i sin tur ger upphov till associationer hos den avledde (skogar i Uruguay i sällskap med en ung vacker kvinna…).

Det finns en överhängande risk att människor, medvetet eller omedvetet, ska påverka tillvaron för växter och djur. Woolf skildrar en snigels strapatsfyllda resa genom rabatten. ”Han [snigeln] hade just fört in sitt huvud i öppningen [mellan ett liggande löv och marken] och höll på att höjdbestämma det höga bruna taket och vänja sig vid det svala bruna ljuset när ytterligare två personer passerade ute på gräsmattan.”…. Snigelns riskfyllda liv står för novellens spänning.

Jag blev först besviken när jag öppnade adventskalenderluckan och såg den engelska titeln (inte en till novell på gammelengelska!), men den visade sig vara mästerligt översatt till svenska av Alva Dahl, en av mina favoritöversättare.

Läs och njut!

Lucka 10: Olivia (2015) av Katarina von Bredow

En kärlekshistoria i årskurs 6: Olivia har låst in sig på skoltoaletten och vill aldrig mer komma ut; hon har skämt ut sig inför hela klassen – inklusive killen hon är kär i. Jag lider med henne.

Novellen får en oväntad vändning och skulle fungera bra som högläsningsbok på mellanstadiet; den väcker diskussion och empati.

Lucka 9: The Boarding House (1914) av James Joyce

Det har uppdagats att Polly, 19 år, med tendens att ”look like a little perverse madonna”(!), har en affär med familjens hyresgäst. Tankarna vandrar härs och tvärs hos Pollys mor, hyresgästen och Polly själv för att slutligen landa i handling. Att gifta sig eller inte gifta sig är frågan. Det utspelas i Dublin i början på 1900-talet…

Jag fruktade att läsa James Joyce på engelska men det gick vägen; novellen är på 13 A5-sidor. Det var intressant att följa karaktärernas tankegångar.

Tisdagstrion: Svenska Akademien

1. Kristina Lugn (stol nr 14, 2006-2020) skrev fantastiska dikter och många av dem finns i samlingsvolymen Lugn bara lugn (1984) . Här är ett smakprov (s. 97):

”Jag vill aldrig se dej gråta igen

jag vill aldrig lämna dig ensam

i snön igen

nu vill jag lyfta upp dej och bära dej

genom mörkren genom mörkren

ända hem igen

jag vill vagga dej jag vill vyssja dej

jag vill gå av och an på golvet

och tala förstånd med dej

det gör ont det gör ont halleluja

du är liten och klen men folk

skrattar ju

åt så många andra också”

ur: Döda honom (1978)

2. Sara Danius (stol nr 7, 2013-2019) skrev många tänkvärda texter. Läs Husmoderns död och andra texter (2014). Hon beskriver sina läsupplevelser av Bonniers kokbok och författare som Thomas Bernhard, Tomas Tranströmer, Jean Paul Sartre, Walter Benjamin, Torgny Lindgren, Nathalie Sarraute, Jane Austen…

3. Anne Swärd (stol nr 13, 2019-) skrev romanen Jackie (2020) som gjorde djupt intryck på mig. Den handlar om en ung kvinna på 1980-talet som flyttar från en småstad till Stockholm för att gå på konstskola och hamnar i en kontrollerande mans våld. Jag ska läsa mer av Swärd! Tips mottages tacksamt.

Läs fler boktips på tema Svenska Akademien på Mina skrivna ord, Tisdagstrions anordnare. Ge där även gärna dina egna tips.

Lucka 8: Frid på jorden (1917) av Selma Lagerlöf

En julekväll står en trashank i dörren till storstugan. ”Den, som står vid dörren, har ett långt grått hår, och hela hårmassan är kastad framåt över ansiktet. En hand som är lika utmärglad och köttlös som foten, lyfter upp håret vid ena sidan, och ett öga stirrar fram ur sin håla”.

Alla i familjen är illa berörda men katten lägger sig till rätta hos trashanken och börjar spinna. Vem är det? Var kommer hon ifrån? Vad har hon varit med om som ser här ut? Frågorna är många men trashanken talar endast med katten. Familjen får mörka tankar av trashankens ord till katten.

”Det kunde falla sig så märkvärdigt förr i världen”, kommenterar Lagerlöf skeendet, närvarande och empatisk.

Läs Frid på jorden! Alla skrönor Lagerlöf rör vid blir till guld – så även denna.

Lucka 7: Stulet nyår (1936) av Agnes von Krusenstjerna

Skurgumman Gerda Vasteson, 40 år, med händer ”förstörda, naggade som av råttors glupska bett”, ska titta till sin arbetsgivares våning när familjen är bortrest över nyår, men blir kvar där. Hon föreställer sig att hon är frun i huset och njuter av allt hon aldrig haft tillgång till. Det är en lustfylld läsning, men oro finns för att hon ska ta ut svängarna för mycket och ställas till svars…

Läs Stulet nyår!

Lucka 6: Spår i snön (2011) av Jonas Karlsson

Barbro i byn är livsfarlig och tycks bli allt farligare. En bybo som en gång kände Barbro berättar, samtidigt som han och hans hund följer spår i snön. De vet att spåren tillhör Barbros ex och hans son. ”Länge hade dom vandrat taktfast sida vid sida. Kanske höll dom om varandra? Borta vid bron särade dom på sig”, noterar bybon och väljer att följa sonens spår. Berättelsen är således driven av spår.

Barbro blir platt genom jag-berättaren bybon: Barbro är hatisk. Punkt. Novellens vändpunkt saknar stabilt stöd. Jag stör mig även på språket (”dom”).

Det är inte lätt att bli läst efter Dagerman som jag läste i morse (jag borde nog ligga i träda ett dygn mellan varje bok).

Lucka 5: Den hängdes träd (1947) & Vårt behov av tröst är omättligt (1952) av Stig Dagerman

Den hängdes träd. Suicid finns i både titel och motiv. Ett sorgligt förebådande av författarens eget öde.

Den hängdes träd är ett triangeldrama på skidor. ”Snön jämrade sig vid varje stavtag. Skidorna gled ovilligt in i det isiga blånade spåret. Träden stod förstenade med bittra knutna kronor”. Huvudpersonens svartsjuka är välunderbyggd, bränner som om den vore min egen. Han för in sin fru och vän på farliga skidstigar. Jag håller andan. Vem ska dö? Vem ska hänga sig? Jag tänker på Dagermans novell med den dubbeltydiga titeln Att döda ett barn – Den hängdes träd kanske också har en knorr…

Läs Den hängdes träd! En novell med en oväntad vändning.

Vårt behov av tröst är omättligt är outsägligt sorglig; Dagerman finner klen tröst. Han konstaterar att ”denna jord är en massgrav, där kung Salomo, Ofelia och Himmler vilar sida vid sida. Jag kan därav lära mig den grymme och den olyckliga åtnjuter samma död som den vise och att döden sålunda kan förefalla som en tröst för ett förfelat liv. Men vilken gräslig tröst för den som i livet skulle vilja se en tröst för döden!”.

Lucka 4: Efter balen (1903) av Lev Tolstoj

”- Och ni påstår alltså att människan själv inte kan avgöra vad som är bra och vad som är dåligt, att allt beror på omgivningen, att omgivningen präglar människan. För egen del tror jag att allt snarare handlar om tillfälligheter. Jag kan ju ta mig själv som exempel”, säger Ivan Vasiljevitj till sitt sällskap och börjar berätta:

På 1840-talet var Ivan en ung, stilig och rik universitetsstudent, upptagen med att njuta av livet. Vid ett tillfälle dansade han hela natten på bal, förälskade sig i en ung kvinna som också förälskade sig i honom. Till och med kvinnans far, som var militär, gillade han. En fantastisk natt övergick i gryning.

Läs novellen ”Efter balen” (1903) om vad som händer efter balen. Tänkvärd och gripande läsning.

Övers. Alain Asaid