Av en händelse hamnar den unge rikemanssonen Karl-Gunnar på en snickeriverkstad och börjar hänga där och hjälpa snickaren Åström. Han känner sig mer hemma bland sågspån och trästrimlor än på läroverket och drömmer om att bli snickare. Karl-Gunnar och Åström påminner om Emil och Alfred:
”- Jag fick varningar den här termin också. Det får jag jämt. Så att om jag inte blir bättre till våren, så kör jag. Och då får jag plugga hela sommaren igen, annars kvastar jag. Det är kymigt att plugga hela sommarn [, sa Karl-Gunnar].
– Ja, fy sjutsingen! sa Åström med eftertryck. I snickeri skulle du inte få varning, kan jag tala om för dig. Vill du ta den här penseln och stryka här, så får vi se hur det går.”
Läs Min son blir inte snickare! En varm novell om viktig vänskap.
Det här är det bästa jag har läst av författaren – och då har jag älskat allt av honom (Bränn alla mina brev, Glöm mig, Skynda att älska, Malma station…).
Det handlar om Vidar, 45 år, som i samband med en livskris tar kontakt med sin barndom genom att upprepade gånger slå numret till familjens sedan länge rivna sommarstuga och prata med ömsom sin far, ömsom sin mor samt med sig själv som barn. I den andra änden av linjen är det alltid den 17 juni 1986 och något avgörande händer då. Vidar vet inte vad – vill veta vad. Beroende på vem man är kan man välja att läsa det som sci-fi eller metaforiskt.
Både det som händer i nutiden i Stockholm och i dåtiden 1986 vid en sjö i Värmlandsskogen griper tag; det finns inga transportsträckor i denna roman: I nutiden förvärrar Vidar ohjälpligt sin situation för sig själv samtidigt som han genom sina samtal till 17 juni 1986 kartlägger bakgrunden till sitt aggressiva beteende i nutid.
Läs 17 juni! Jag är helt tagen.
Tack Malou för den fina presenten! Den gjorde min dag.
1. Kristian Fredéns En inre angelägenhet (2025) handlar om hans liv i skuggan av morfarsfar nobelpristagaren Nathan Söderblom: Allt Kristian gör ter sig blekt i jämförelse med den store Nathans prestationer. Andra ättlingar till nobelpristagaren upplever liknande och Kristians mor, nobelpristagarens barnbarn, står inte ut. En angelägen berättelse. Läs den.
2. Kerstin Ekman skriver om sina läsminnen i Min bokvärld (2023). Det är intressant att läsa om böcker jag själv har läst och jämföra mina minnen med hennes. Ekman tycker liksom jag mycket om Moa Martinsons böcker, men däremot har hon negativa barndomsminnen av Martinson (de bodde i samma stad), vilket får mig att tänka på författarpersonligheter jag har svårt för men vars verk jag älskar. Läs Min bokvärld och få syn på din egen bokvärld!
3. Karolina Ramqvists Det är natten (2016) skulle bli ett manus till ett föredrag men blev utöver det en bok om hur det är att vara författare. Ramqvist berättar bland annat om hur hon personligen har fått stå till svars för en av sina karaktärers handlingar – och att hon skrivit en uppföljare till en roman för att försvara en missförstådd karaktär. Ramqvist kämpar med dåligt samvete för att inte ha ett jobb där hon ”gör nytta” (men hennes böcker har varit nyttiga för mig). Läs!
Fler boktips på tema ”Författare vars för- eller efternamn börjar på K” finner du på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida. Gå in här, läs tips och tipsa du också!
Den 31-åriga Amanda har varit ofrivilligt singel i tio år. Hon har sökt på Tinder, på Plan B och Håll i hatten… irrat runt på Pepes på somrarna för att likt en arkeolog ”gräva fram ett hångel”. Författaren skriver roligt, bedövar det sorgliga i att Amanda går runt med sitt hjärta i handen och ingen vill ha det.
Romanen är skriven i dagboksform – känns autentisk (Kanske ligger författarens egen dagbok till grund; huvudpersonen bär samma namn som författaren). Amanda och killarna som har dumpat henne känns på riktigt och så även hennes familjemedlemmar och vänner. Alla uteställen (Pepes, Moriskan, Håll i hatten, Plan B…) finns i verklighetens Malmö.
Romares roman får mig att tänka på Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig (2000) och Helen Fieldings Bridget Jones dagbok (1996), men Romare anger inte alkoholenheter och kalorier som Fielding, eller låter allt handla om killar likt Thorvall. Det är bra.
Romares romanutspelas i nutid i”tidsepoken dissdecenniet” (s.261) i ett Tindrets tid utan social kontroll, till skillnad från Fieldings och Thorvalls 90-tal, där det fortfarande var ganska svårt att gå upp i rök. Det är intressant att läsa om dagens dating och lära sig tillhörande vokabulär (sexta, booty call, douche…) Jag känner med Amanda och hoppet om att hon ska hitta kärleken driver mig genom romanen.
Läs Halva Malmö består av killar som dumpat mig! En tragikomisk feelgood.
Se även serien på Netflix som om möjligt är ännu bättre tack vare fantastiskt skådespeleri och förtätad handling (färre killar).
1. I Amanda Romares Halva Malmö består av killar som dumpat mig (2021) har den 31-åriga Amanda en 27-årig lillasyster med en stadig pojkvän, medan hon själv är ofrivillig singel och blir allt mer desperat. Det är tragikomisk feelgood – hon backas upp av systern och vännerna. HalvaMalmö består av killar som dumpat mig går även som serie på Netflix – både boken och serien är jättebra!
2. Herr Arnes penningar (1904) av Selma Lagerlöf baseras på en verklig händelse: en massaker på en prästgård i 1500-talets Bohuslän där alla mördas utom 14-åriga Elsa-Lill. I romanen återvänder Elsa-Lills mördade fostersyster från de döda och berättar för henne vem mördaren är. Denne är kvar i trakten och Elsa-Lills liv är i fara. Romanen finns på Litteraturbanken.
3. I En familjeflickas memoarer (1958) berättar Simone de Beauvoir om sin barndom och ungdom i 1910-1930-talets Paris. Hennes föräldrar favoriserade henne framför lillasystern Hélène. De berömde hennes intelligens, sa att ”Simone har ett manligt intellekt”, medan de kallade Hélène för ”dockan”. Simone försvarade sin syster mot föräldrarnas förminskande. Övers. Eva Alexandersson
Om en författares äckel över de som hjälpt honom till författarskap – och så även äckel över sig själv; han och ”de” är som en enda stor kropp.
Efter en tjugoårig fysisk paus från dem är han tillbaka i kulturelitparet Auerbergers våning i Wien, sitter i samma fåtölj som han gjorde på 50-talet – och är omgiven av samma människor som då. Han hatar dem och tvärtom, men han sitter kvar, låter sig regisseras. Det är årsdagen för deras gemensamma väns självmord.
Textens många upprepningar intensifieras i takt med att promillehalten stiger. Samtalet för kvällen handlar om rollen Ekdal i pjäsen Vildanden; skådespelaren som spelar Ekdal på Burgtheater är kvällens hedersgäst.
Man anser att Ekdal är en bra roll, men att pjäsen är dålig. Dock anses wiener-vildandsuppsättningen vara bättre än de andra vildandsföreställningarna ute i Europa.Någon påstår attStrindberg skrivit Vildanden (Bernhards humor).
Läs Skogshuggning! En intressant inifrånstudie av societetslivet i efterkrigstidens Österrike. Bokens förstaupplaga (1984) drogs tillbaka av den österrikiska kultureliten.
1. Älven (2021) av Rosa Liksom handlar om en fjortonårig flicka som flyr från Lapplandskriget i Finland 1944, flyr över gränsen till Sverige utan sina föräldrar men i sällskap av familjens boskap och andra bybor. Väl i Sverige söker hon efter sina föräldrar. Översättning: Janina Orlov (2023)
2. Rödluvan (1986) av den finlandssvenska Märta Tikkanen handlar om en kvinna och hennes familjeliv med ”Vargen” och ”vargungarna” i 1960-talets Helsingfors, vilket inte är helt friktionsfritt: Vargen tar mycket plats – och hon vill att hennes barn ska få ta plats; det fick inte Rödluvan själv göra som barn. På dagarna tar hon hand om familjen och på nätterna skriver hon.
3. Utrensning (2008) av Sofi Oksanen handlar om en ung prostituerad kvinna som söker skydd på en äldre kvinnas gård i 1990-talets Estland. Återblickar till den sovjetiska ockupationstiden visar att kvinnorna har gemensamma nämnare. Översättning: Janina Orlov (2023)
Dessa böcker ovan är bland de bästa böckerna jag har läst. Få fler boktips via länkarna på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida! Veckans tema är ”Kvinnliga författare utanför Sverige” och jag valde att specialisera mig på kvinnliga författare från Finland.
Läsvärda noveller om unga människor i glesbygd där ”Gulklibbiga flugfångare hänger i taket och samlar på svarta små kroppar”. Författaren ger skarpa miljöbilder medan novellernas karaktärer minst sagt upplever märkliga saker med människor och djur (grodor, fåglar, hundar…).
I novellerna är tingen och naturen besjälade; flugfångare samlar på kroppar, ”Polisbanden är mest hängmattor åt sovande snön”, en stor humla surrar till ”och är sur”.
Djuren ”blir som folk” och folk blir som djur; folk kan plötsligt gå från att vilja hjälpa till att vilja stjälpa/dräpa. Denna visshet håller en på spänn.
Författaren skriver emellanåt på norrländsk dialekt vilket ger stämning och själ till texten. En mor säger till sitt barn medan hon lagar hennes kläder: ”- För he ä int precis nån skönhetstävling…” […] He ä ju ändå bara värmen, och inge som nån kommer te å se”.
Läs Bli som folk!
Jag hoppas att Stina Stoor ger ut något mer (det var alltför länge sedan).
1. Mig äger ingen (2007) av Åsa Linderborg handlar om en ensamstående far och hans dotter i Västerås på 1960-1990-talet, berättat ur dotterns perspektiv. Fadern arbetar hårt på Metallverken, dricker när han är ledig, börjar dricka mer och mer… Självbiografiskt. Gripande.
2. Fars rygg (2023) av Niels Fredrik Dahl handlar om författarens far (f.1921) som hade en olycklig uppväxt utomlands (Egypten) med sin dominante far domaren och den deprimerade och undergivna modern. Senare sattes han på internatskola i hemlandet Norge medan föräldrarna stannade kvar i Egypten. Barnet blev mycket ensamt, vande sig vid att hålla distans till andra, vilket kom att prägla hans relationer hela livet – påverka relationen till hans son Niels Fredrik. Gripande. Översättning: Gun-Britt Sundström (2025)
3. Quel Bordel (2019) av Håkan Lahger handlar om flerbarnspappan och musikern Christian Falks brokiga liv (1962-2014). Hans ena dotter berättar hur han kom hem och sade åt henne att packa en väska – vi ska till Thailand! Hon var fem år… och packningen blev därefter, men det löste sig ändå; de köpte kläder i Thailand. Christian hade en komplicerad relation till sin far, en fransk konstnär med en ny familj i Frankrike som Christian kände sig ovälkommen till. En gripande biografi.
Få och ge fler boktips på temat på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida! Där finns massor av tips länkade.
Kerstin Ekmans läsupplevelser är intressanta – och särskilt hennes upplevelser av de böcker jag själv har läst:
Ekman gillar Moa Martinssons Kvinnor och äppelträd med dess starka kvinnokaraktärer (den 40-åriga femtonbarnaföderskan mor Sofi på 1800-talet och senare hennes barnbarnsbarn…).
Ekman förundras över hur Emily Brontë kan skrivaden dramatiska Svindlande höjder (1847) trots att hon knappt har lämnat sin fars prästgård…
Ekman gillar inte August Strindbergs Röda rummet (1879) pga författarens cynism. Tacka vet hon Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping (1919), som jag tyckte var ett sömnpiller när jag läste den… 2001.
Det som var ointressant 2001 kan vara intressant idag: Mitt intresse för Markurells i Wadköping väcks när Ekman skriver att Bergman i egenskap av bankdirektörson hade insyn i Örebros näringsliv. Det fiktiva Wadköping är alltså verklighetens Örebro i början av 1900-talet.
För Ekmans del kommer skrividéerna till henne genom synintryck, t.ex.: ”Ett litet blått tält med sovande människor på ett ställe där jag aldrig förut sett någon tälta”. Därefter fantiserar hon ihop vad som hänt före och efter – och det blir en roman (härovan: Händelser vid vatten).
Man lär sig skriva genom att läsa bra böcker, enligt Ekman. Hon gästade en gång en skrivarkurs och förstod inte varför deltagarna gick den; de var alla ”kompetenta nog att få ihop en god roman”.
Man ska inte släppa in någon i sitt manuskript: ”Det är din hemlighet och din tillflyktsort. Så länge ingen annan har rört vid orden i det är allt möjligt”, skriver Ekman. Hon refererar till Selma Lagerlöf som efter sina framgångar led av prestationsångest och tog hjälp av sina vänner medmanusettill Bannlyst (1918). Den romanen blev inte vad den hade kunnat bli.
Förutom ovannämnda böcker skriver Ekman om verk av Homeros, Eyvind Johnson, Leo Tolstoj, Thomas Mann, Henrik Ibsen, Herman Melville, Charles Dickens, Albert Camus, Carl Jonas Love Almqvist, Anton Tjechov, Elsa Morante, Doris Lessing, Ray Bradbury, Cora Sandel…
Läs Min bokvärld! En tänkvärd läsning av en stor författares läs- och skrivupplevelser.
bokologen.se 