Vykortet (2021) av Anne Berest

En verklighetsbaserad familjehistoria (1919-2013) som tar sin början i modern tid (2013) när Anne, 35 år, barnbarn till en förintelseöverlevande, kartlägger familjens öde med hjälp av sin mor (dotter till den förintelseöverlevande).

Annes och moderns kartläggande utgör en spännande ramberättelse för förfädernas historia. Den innebär resor runt om i Frankrike och intervjuer med mer och mindre samarbetsvilliga personer.

1919 flyr Annes mormorsfar och mormorsmor med sina små barn undan antisemitism från Ryssland till Lettland och därifrån vidare till Palestina, för att slutligen slå sig ned i Frankrike, bygga upp ett liv där och ansöka om franskt medborgarskap, vilket stoppas i samband med Nazitysklands ockupation 1940.

Annes då tjugoåriga mormor Myriam gör ett starkt avtryck i berättelsen. Hon vägrar att bära Davidsstjärnan, men arresteras för trotsande av kvällsutegångsförbud för judar. Medan Myriam åker polisbil pågår vardag utanför bilfönstret. ”Hon undrar om hon en dag kommer att vara en del av det som nu ter sig som en inglasad teaterdekor” (s.132).

Myriams och de andra familjemedlemmarnas liv hänger på en skör tråd men de förstår inte vidden av skörhet. Berest drar paralleller mellan dåtidens och dagens Frankrike vilket skakar om.

Det är intressant att läsa om franskt medlöperi och motstånd under ockupationen. Författare som Nathalie Sarraute och Samuel Beckett dyker upp i den franska motståndsrörelsen.

Jag brukar inte plöja tegelstenar som denna (518 sidor), men jag flög igenom den. Nu när det inte finns fler sidor att läsa känner jag saknad men har fått mycket att tänka på.

Läs Vykortet! En tänkvärd, gripande och spännande berättelse om fyra generationer kvinnor i en turbulent tid. Språket är vackert – översättningen har bevarat det vackra.

Övers. Marianne Tufvesson (2025)

Tisdagstrion: Judendom

1.Vykortet (2021) av Anne Berest handlar om en judisk familj före förintelsen. På 1920-talet flyttar de från Lettland till Palestina pga den växande antisemitismen, men fadern vantrivs varpå de efter ett par år flyttar tillbaka till Europa… Övers. Marianne Tufvesson (2025).

2. Resenären (1939) av Ulrich Alexander Boschwitz handlar om en judisk man som flyr med tåg genom Nazityskland efter Kristallnatten 1938. Han har en portfölj full med pengar, men frågan är om den kan hjälpa honom. Den judiske Boschwitz skrev romanen i exil direkt efter Kristallnatten utan att veta vad som väntade härnäst. Övers. Jens Ahlberg (2019).

3. Leons bok. En kärlekshistoria (2021) av Gabriel Francke Rodau handlar om en judisk familj efter förintelsen. De förintelseöverlevande föräldrarna är emot att sonen är tillsammans med en ickejudisk flicka, vilket får konsekvenser för sonens livsval.

Fler boktips på tema judendom finns länkade på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida. Där får du också gärna lämna dina egna boktips!

Barnsoldater (2025) av Evin Cetin & Jens Liljestrand

Cetin som är jurist har intervjuat barnsoldater och deras föräldrar, lärare, rektorer… Bilden som växer fram gör en torr i munnen; när polisen blockerar en väg tar barnsoldatsrekryterarna en annan… Det finns inga gränser för vad de kan göra och få andra att göra.

Barnen märker inte när de rekryteras – de känner sig tagna under en äldres/en vuxens vingar, vilka är mer tillgängliga än vingarna som samhället har att erbjuda.

”Svenska politiker talar om hårdare straff, men i den värld Amir [en barnsoldat] lever utdelas och verkställs redan dödsstraff. […] Och trots det ansluter sig varje år flera hundra barn till samma värld”, skriver Cetin och Liljestrand.

Läs Barnsoldater! Jag förstår mer varför barnsoldater existerar och fortsätter att rekryteras i Sverige.

Tisdagstrion: Föreningsliv

1. I Emmys teorem (2023) av Julia Ravanis är matematikern Emmy Noether portad från universitetsundervisningen i sekelskiftets Tyskland för att hon är kvinna. Dock får hon vara med i den matematiska studentföreningen och därigenom utbyta tankar om matematik. Senare i livet kommer hon att ge upphov till ett eget teorem. En intressant biografi över en okänd stjärna.

2. Syskonen Scholl (2023) av Daniel Rydén handlar om Hans och Sophie Scholl som är medlemmar i studentmotståndsrörelsen Vita rosen i Nazityskland i början på 1940-talet. På förhand vet läsaren att deras förening kommer att krossas, men deras budskap om mod lever vidare: ”Vad vi har skrivit, det tycker ju ni alla andra också, ni har bara inte modet att säga det”, säger Sophie Scholl innan hon avrättas.

3. I en förvandlad stad (1966) av Per Anders Fogelström blomstrar föreningslivet 1925-1945 i Stockholm; arbetare har organiserat sig och i sinom tid förhandlar de med arbetsgivare och välfärdssamhället byggs upp. Författaren gjorde grundliga efterforskningar vilket gör romanen trovärdig och läsvärd. Detta är den fjärde boken av fem om en stockholmsfamilj mellan år 1860-1960.

Fler boktips på tema föreningsliv finner ni länkade på Mina skrivna ord, tisdagstrions anordnare.

Mor om natten (2017) av Niels Fredrik Dahl

Det handlar om Niels Fredriks mor, men när han skriver om henne skriver han samtidigt om sin mormor och morfar, sin mors syskon, sin far, sina systrar, sin fru, sina barn – sig själv.

Familjemedlemmarna känner sig distanserade från varandra, men deras liv överlappar varandras och deras val har inflytande på varandras liv: Niels Fredriks mor tänker bränna sin gamla dagbok, men väljer att ge den till sin son, som i sin tur väljer att skriva en roman med dagboken som grund.

Niels Fredrik vänder sig till sin fru med sin berättelse: ”Du kanske ska skriva om din mor, sa du, om när hon dog, om tiden innan och efter att hon dog, och se vad som händer då”. frun är romanens du.

När Niels Fredrik läser sin mors gamla dagbok minns han även händelserna som modern beskriver ur sitt (barn-)perspektiv. Tillsammans blir moderns och hans minnen andra än vad de var när de stod för sig själva och de hjälper honom att komma vidare, att ta itu med sitt liv.

Jag läste nyligen Niels Fredriks Fars rygg (2023), som handlar om hans fars ensamma liv mitt bland människor och modern omnämns knappt. Det är en helt annan historia än denna.

Läs Mor om natten! En tänkvärd familjesaga. Läs Fars rygg (faderns spännande familjesaga)!

Översättning: Stephen Farran-Lee (2019)

Tisdagstrion: Rött omslag

1. Klara och solen (2021) av Kazuo Ishiguro är en dystopi om AI:n Klara, som köps till en deprimerad 14-årig flicka med hopp om att den ska kunna göra skillnad. Klara gör allt för sin människa, söker upp Solen och ber den om hjälp. Boken påminner om Ishiguros Never let me go (2005) där huvudpersonen också bryr sig mer om andra än om sig själv. Översättning: Niclas Hval.

2. Samma mamma (2024) av Hanna Rajs är en vacker diktsamling (eller ett epos) om och till Hannas mamma som är död. I dikten ”En mindre mamma” skriver Hanna:

”varje dag förstår jag än mindre mamma

hur ska jag klara mig med en mindre mamma

nu när vi ska föreställa samma

fattar jag det än mindre mamma

vi skulle hittat svaren i varandra

hur ska jag klara mig med en mindre mamma

jag måste leta efter dig i andra

och nu fattar jag det än mindre mamma

om jag är du är han [min son] min lilla Hanna…”

3. Djävulsgreppet (2022) av Lina Wolff handlar om en destruktiv kärleksrelation. ”Som gud skapar människan, skapar hon mannen. Möjligtvis är det därför det går så fel sedan”, skriver Wolff i bokens början. Djävulsgreppet var min starkaste läsupplevelse 2022. Den höll sitt grepp om mig.

Få fler boktips på temat och/eller ge dina egna! Gå till tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida!

Skam (2025) av Ann-Helén Laestadius

En ung kvinna återvänder 1998 till sin hemstad Kiruna efter ett år i Stockholm. Ingen i Kiruna har glömt vad hon gjorde för ett år sedan och hon känner skam, men hela sitt liv har hon känt skam.

Hon har skämts för sitt samiska ursprung, för att hennes släkt är laestadianer och för sina känslor. Dock är hon inte ensam skambärare; i hemstaden är det många som skäms.

Författaren hoppar mellan tider (1998,1978, 1998,1979,1998, 1979…) men kapitlen är markerade med årtal. Allteftersom förstår jag vidden av skam.

Läs Skam! En välskriven roman om att växa upp med skam och att bli kvitt den.

Skam är den sista boken i en trilogi om Sápmi. Stöld (2021) och Straff (2023) är de föregående, men alla tre kan läsas fristående.

Tisdagstrion: Författarförnamn på A

1. Annie Ernaux skriver i Jag har inte kommit ur min natt (1997) om hur det är att hälsa på sin mor på demensboendet, att det är som att komma till underlandet. Annie plågas av dåligt samvete för att hon lät modern flytta dit; hennes mor mådde bättre när hon bodde hemma hos henne. Det blev dock för tungt för Annie att både jobba och ta hand om modern. Översättning: Maria Björkman (2025)

2. Angela Merkel skriver Frihet (2024) med hjälp av sin assistent Beate Baumann och berättar om sin livsresa från barndomens DDR till den privata Italien-resan i februari 2022, då hon får ett telefonsamtal om att Ryssland har anfallit Ukraina. Hon avbryter inte sin semester (så som hon alltid gjorde när hon var förbundskansler) utan hon tittar vidare på kyrkorna hon och hennes resesällskap bestämt att besöka. Översättning: Jesper Festin, Jens Ahlberg och Hillevi Jonsson

3. Ann-Helén Laestadius skriver i Skam (2025) om en 30-årig kvinna som 1998 återvänder till sin hemstad Kiruna efter att ha bott ett år i Stockholm. I Kiruna har ingen glömt vad som hände för ett år sedan och hon känner skam. Detta är den sista boken i en trilogi om samer i Sápmi förr och nu. Den första boken heter Stöld (2021) och den andra Straff (2023).

Fler tips på tema ”Böcker vars författares för- eller efternamn börjar på A” finner ni på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida!

Nu var det 1914 (1934) av Eyvind Johnson

När man inte vet mycket om sina förfäder får man rekonstruera deras historia genom arbetarlitteraturen. Denna gång har jag läst den första delen av Eyvind Johnsons Olof-svit:

Olof, 13 år, börjar 1914 att jobba som timmerflottare vid älven med uppdrag att skingra stockar som klumpat ihop sig och som hindrar andra stockars framfart. Olof är för klen för arbetet, men ändå behandlar de äldre arbetarna honom med respekt, något som han är ovan vid från tidigare arbeten.

Varje natt arbetar de med livet som insats. Det händer att arbetare faller i och försvinner bland stockarna för alltid. Ibland stryker någon med när de spränger loss stockansamlingar med dynamit. Deras liv liknas vid soldaternas i det pågående första världskriget.

Aldrig nämns döden – de säger bara till varandra: ”Bäst du tar hand om den [min klocka]. Ifall. Ifall man måste springa en smula är det bättre utan” (s.63).

Och trots att någons bror virvlat i väg för att aldrig hittas igen, grinar denna någon mot solen: ”nu kommer soln till Sverige”, säger han. ” Hon är grann idag. Grann, grann” (s.61). Han förnekar inte döden utan klamrar sig fast vid livet med sina ord om sol.

Jag föreställer mig deras tid som tyst utan modernitetsbrus, men blir snart varse att den präglas av ett annat slags brus: ”Älvbruset är ett tåg som går och går och aldrig kommer fram”, skriver Johnson (s. 55). Det ringer i öronen på timmerflottarna under dygnets alla timmar – även när deras arbetsskift är över.

Läs denna tänkvärda roman! Den rekonstruerar förfäders livsåskådning i en tid där man dog oftare i arbetsplatsolyckor eller fick förkortad levnad pga arbetsrelaterade skador.

Tisdagstrion: Selma Lagerlöf

Här är mina favoriter av Selma Lagerlöf utan inbördes ordning:

1. Gösta Berlings saga (1891) utspelas i 1840-talets Värmland och handlar om den försupne och avsatte prästen Gösta, som hamnar under majorskans beskydd på hennes herrgård. Där huserar även elva andra ”kavaljerer” och svindlande anekdoter berättas om dem och om majorskan själv. Det råder Svindlande höjder– stämning romanen igenom.

2. Kejsaren av Portugallien (1914) handlar om en fattig värmlänning som krävs på pengar och tvingas skicka sin älskade dotter till staden för att tjäna pengar. Hon hör inte av sig och han drabbas av vanföreställningar – blir psykiskt sjuk. Svidande samhällskritik.

3. En herrgårdssägen (1899) handlar om den välbeställde Uppsalastudenten Gunnar Hede som hellre spelar fiol än studerar. En dag måste han lägga undan fiolen; familjeförmögenheten sinar och han tvingas bli en farigårdhandlare för att rädda sitt barndomshem. Press och liv utan fiol gör honom psykiskt sjuk. I gårdarna kallas han för Getabocken. En gotisk Skönheten och odjuret – historia, där Lagerlöf kan ha inspirerats av Freuds teorier.

Många fler tips på Selma Lagerlöfs böcker finner du länkade på tisdagstrioanordnaren Mina skrivna ords sida