Livets gåta i maneter, ödlor, ormar, fjärilar och trädgrenar. Kyrkor och katedraler med sina valv efter valv, återspeglar valv efter valv inom människan; avbildar gåtan. I dikterna är de döda och de levande i samma värld men åtskilda: ”Världen är en, men väggar… och väggen är en del av dig själv” (s.24). Det som ärFortsätt läsa ”För levande och döda (1989) av Tomas Tranströmer”
Kategoriarkiv: existentiellt
Det skenbart rätta (2022) av Fransyskan H
Det skenbart rätta är att ta väskan och gå när du är höggravid och din partner älskar en annan, är otrogen och vill lämna dig. Katja gör det rätta; hon stannar kvar hos sin William och följer med på weekend till svärfar på familjegodset… Jag vill förstå Katjas val, läser boken i ett svep. SpänningenFortsätt läsa ”Det skenbart rätta (2022) av Fransyskan H”
Ljus och strålning (2019) av David Zimmerman
Dikter om en fars sista tid i livet som inträffar på våren/sommaren. Fadern får ej dö på ålderns höst; han dör i förtid pga sjukdom: ”jag säger något om våren och blommorna om kronblad som påminner om andra saker en far svarar inte han är tung och gul och alldeles sjuk jag tittar ut genomFortsätt läsa ”Ljus och strålning (2019) av David Zimmerman”
Postsanning (2021) av Matthis Kempe-Bergman
Ord har inte samma betydelse för människor, ord tolkas annorlunda än avsändarens avsikt. Jaget i Kempe-Bergmans dikter undersöker mänskliga relationer med utgångspunkten att ord är relativa. Dikten ”Till liberalismen” (s.22) handlar om fria val. Betydelsen av fria val ändras under läsningens gång, en hastig ändring redan i diktens början (Man kan antingen läsa ”Sanningen omFortsätt läsa ”Postsanning (2021) av Matthis Kempe-Bergman”
Kallocain (1940) av Karin Boye
En mardrömsroman som man kan läsa om och om igen utan att mardrömmen bleknar. Jag är inne på sjunde läsningen och denna gång förs tankarna till Putin. När boken gavs ut 1940 drogs paralleller till Stalin och Hitler. Diktaturerna växlar som årstiderna men mardrömmen består och romanen förblir aktuell. Människorna lever i Staten där detFortsätt läsa ”Kallocain (1940) av Karin Boye”
Berättelser från den stumma tiden (2022) av Olof Lång
”Slutet på barndomen är en far som sitter hopkrupen som en spillra, en Gollum med utstående ögon, i en sjukhussäng…” skriver Lång i novellen ”Barndom”, som består av idel ”Barndom är…” – samt ”Slutet på barndomen är…”- konstruktioner. ”Barndom” är den novell i Berättelser från den stumma tiden som griper starkast tag i mig. PåståendenaFortsätt läsa ”Berättelser från den stumma tiden (2022) av Olof Lång”
Magnificat (2022) av Linnea Axelsson
Ska jag låna ut min kropp till min barnlösa vän? frågar sig berättarjaget i Magnificat. Enligt Aiskylos, som citeras i bokens början, är modern ”en främling blott som skänker skydd åt plantan”. Eller? Magnificat är berättarjagets berättelse bakom beslutet:Hon lider kval, pendlar mellan att säga ja och nej till sin vän, pendlar mellan nu ochFortsätt läsa ”Magnificat (2022) av Linnea Axelsson”
En oansenlig detalj (2021) av Adania Shibli
Läs En oansenlig detalj (2021) av Adania Shibli! En kvinna i Ramallah, Palestina, vill reda ut ett krigsbrott som skedde på hennes födelsedag den 13 augusti – men 25 år innan hon själv var född. Bokens början beskriver vad som skedde den 13 augusti 1949 ur en israelisk militärs perspektiv, med detaljer om militär vardagFortsätt läsa ”En oansenlig detalj (2021) av Adania Shibli”
Utsikter (2022) av Christian Munthe
En intressant novellsamling om människor som överlever (om judar som överlevde andra världskriget, om personer som överlever närståendes frånvaro eller död, vänners död, hemliga kärlekars död. En mytomspunnen person överlever myten om sig själv. Mänskligheten överlever i rymden). Döden lurar i alla noveller som samtliga slutar med stark knorr. Berättelsens tid binder novellens fabel: DetFortsätt läsa ”Utsikter (2022) av Christian Munthe”
Barndomsbrunnen (2021) av Göran Greider
Det handlar om Greiders svåra sjukdomstid och hans (barndoms)minnen, som i och med att han blir sjuk ”söker upp” honom. Han skriver i brutna rader, eftersom han är så trött, men han skriver och texten som växer fram griper tag i mig: Han beskriver hur det är att bli hjälplös som ”ett litet senapskorn iFortsätt läsa ”Barndomsbrunnen (2021) av Göran Greider”