Systrarna Beauvoir (2018) av Claudine Monteil

En biografi över systrarna Simone och Hélène de Beauvoir skriven av en nära yngre vän till de båda.

Bokens framsida är en lovande löpsedel (Systrarna Beauvoir.Syskonkärlek och rivalitet!!!) men textens innehåll lever inte upp till förväntningarna. Boken rymmer mycket lite av den utlovade rivaliteten, men dock finns kärlek; Simone försvarar sin lillasyster mot deras särbehandlande föräldrar som förminskar Hélène till ”Poupette”(Dockan) och ger Simone all uppmärksamhet och uppmuntran.

Jag hoppas att genom boken få veta mycket om den okända Hélène, men fokuset är mestadels på Simone – trots att Monteil känner de båda väl. Informationen om Simone är heller inga nyheter utan återfinns i hennes självbiografiska verk En familjeflickas memoarer och De oskiljaktiga som är mer välskrivna än denna biografi.

Monteils språk haltar (borde stryka adjektiv) och när hon skriver in sig själv i systrarnas berättelse tar hon för mycket plats (framhäver hur hon hjälpt och rådgivit systrarna), samtidigt som hon klagar över att andra vänner till systrarna gett ut Simone de Beauvoirs privata brev efter dennas död.

Läs böcker skrivna av Simone de Beauvoir – en fantastisk författare med mycket att berätta!

Tisdagstrion: Vapen

1. Löpa varg (2021) av Kerstin Ekman handlar om en jägare som på sin ålders höst omvärderar sin syn på vargen, vilket får konsekvenser för jägarens liv och hans omgivning på gott och ont.

2. I dina händer (2022) av Malin Persson Giolito skjuts en 14-åring till döds i en lekpark och hans jämnårige vän anklagas. Historien rullas upp via flera perspektiv (den anklagades, den anklagades mammas, en lokalbutiksägares, en polismans).

3. Gun.Love (2019) av Jennifer Clement handlar om en 14-årig flicka som bor permanent i en bil tillsammans med sin mor i en trailerpark i Florida. Mor och dotter är tajta, men i deras omgivning finns skjutglada personer…

Samtliga böcker är välskrivna och mycket läsvärda! Fler boktips hittar du i Ugglan&bokens tisdagstrio, där du även kan ge dina egna boktips på temat.

Farväl till skammen (2021) av Ouissem Belgacem

”Jag kommer dö tre gånger: när min fotbollskarriär är slut, när mitt liv är slut och när den här boken är det. Det här är mitt farväl till skammen”, skriver Belgacem (s.7).

Skammen är att vara homosexuell i en homofobisk miljö – det franska fotbollslaget Toulouse FC. Han känner självhat, försöker bli hetero och när det inte går spelar han hetero. Aldrig kan han vara sig själv och han har ingen vän att prata med.

Belgacems energi går till att vara rädd för att avslöjas: Han skulle lyckas bättre med sin fotbollskarriär om han slapp rädslan. Utöver sin hemlighet är han sårbar för att han är faderslös samt muslim (blir ofta måltavla för rasism och homosexualitet är haram enligt imamen).

Belgacem har läst gayförfattaren Édouard Louis självbiografi Eddy Bellegueule, men känner ej igen sig i dennes utsatthet, eftersom ingen anar Belgacems sexuella läggning. Däremot identifierar han sig med Billy Elliots ord ”När jag dansar känner jag mig fri” (”dansar” utbytt mot ”spelar fotboll”). Belgacems barndom är lycklig tack vare fotbollen.

Berättelsen tar sin början i barndomens fattiga franska förort och fortsätter in i en framtid där han är en lovande fotbollsspelare. Det blir många fotbollsreferat för den fotbollsintresserade och färre reflektioner kring det mellanmänskliga som intresserar mig mest (t.ex. när han och hans lag besöker en bordell).

Belgacem använder indirekt dialog (”Självklart frågar jag… Han förklarar att…Jag säger till honom att…”), men jag föredrar direkt dialog, upplever det som mer levande och läsarvänligt.

Oavsett bokens litterära kvaliteter är hans historia läsvärd och viktig – kan omvända en och annan homofob: Det lidande Belgacem utsätts för är absurt och priset han måste betala för att få vara sig själv likaså.

Törst (2021) av Kristoffer Triumf

Kristoffer skulle skriva en fiktiv roman, men ger istället ut dagboken som han skrev parallellt med romanen. Dagboksanteckningarna handlar om kampen att bli herre över sitt drickande som han förlorat kontrollen över:

”Jag kan för mitt liv inte komma ihåg hur jag kom hem. Kollar bankappen och ser att jag ätit på Max och åkt taxi, före tio i går kväll. Gjorde jag bort mig? Ångesten greppar tag i mig. Det finns en kväll om året man inte gör bort sig och det är när hela kultureliten samlas på Manilla. Fan, det var något med Jan Helin också. Alex Schulman?”

Det är tragikomiskt när Kristoffer försöker reda ut sina minnesluckor (jag skrattar tårar!) men det får mig också att fundera över mina och andras alkoholvanor.

Sommaren 2020 börjar Kristoffer knapra alkoholsugsdämpande Naltronexon – för kärlekens skull; hans flickvän har ställt ultimatum. Den pågående pandemin ger honom vind i seglen; det är färre fester – färre risksituationer, men alla risker är inte eliminerade och det tas återfall. Ofta faller han på målsnöret (han håller sig i skinnet fram till tolvslaget, men sedan…).

2020:s dagboksanteckningar varvas med gamla från 1985 till 2019. Det är intressant att följa Kristoffer genom barn- och vilda ungdomsår in i vuxenheten (som mångsidig mångsysslare – journalist, copywriter, komiker, podcast Värvet, programledare i Primetime). I backspegeln kan konstateras att han skärpt till sig sedan ungdomen, men inte tillräckligt.

Läs Törst! En välskriven dagboksroman om att ta tag i sina problem.

Tisdagstrion: Böcker som utspelar sig under olika århundraden

1800-talet
Mathilda – Historien om Indiskas grundare (2022) av Sara Sjöström är en framgångssaga: Svenskan Mathilda utvandrar som ung och pank till Amerika år 1888 och återvänder flera år senare – men via Indien, och startar Indiska utställningen i Oslo (nuvarande Indiska). Den fantastiska historien berättas med Mathildas egna foton och utdrag ur brev, tidningsartiklar samt hennes sjukjournaler (Mathilda har bipolär sjukdom med maniska skov). En mycket läsvärd biografi!

1900-talet
Min far & Kvinnan (1985/93) av Annie Ernaux är två böcker i en som handlar om författarinnans far och mor, innan och efter att hon fötts år 1940. Far och mor upplever två världskrig, kämpar och sliter för att få det bättre – byter samhällsklass tillsammans men har olika syn på det. Föräldrarna får båda förhålla sig till sin ”otacksamma” enda dotter Annie som vill klassresa vidare ( blir senare professor och nobelpristagare). En mycket intressant inblick i att göra klassresa i Frankrike under 1900-talet.

2000-talet
Tack för matchen (2022) av Paola Pellettieri handlar om nyskilda medelålders Patricia som ger sig in i Tindersvängen. Patricia försöker förebygga missförstånd och besvikelser genom att skriva ett mejl till sin Tinderdejt som hon ska träffa för första gången IRL om ett par dagar. Mejlet blir ca 100 sidor långt: Romanen är mejlet. Ett annorlunda och genialiskt berättargrepp av Pellettieri, som jag vill läsa mer av. Tack för matchen är allvarlig och rolig på samma gång – klok och tänkvärd.

Fler boktips på temat hittar du på Ugglan&boken som anordnar Tisdagstrion. Där kan du även lämna dina egna boktips.

Malma station (2022) av Alex Schulman

En familjesaga kantad av övergivenhet och skuld. Den inleds med att den ensamstående pappan och hans dotter åker tåg till Malma station i ett angeläget ärende. En gång fanns en mamma och en syster vid deras sida…

I brist på vetskap om varför de blivit lämnade hittar dottern orsaken hos sig själv (den som söker den finner). Den egentliga orsaken har dock efterlämnat spår och dottern (samt senare hennes dotter) försöker tyda dem. Precis som i det verkliga livet.

Schulman fångar livet i Malma station: Han beskriver hur ett spädbarns djupa doft av persika kickar igång pappahjärtat (en erfarenhet som påminner om faderns i Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf.)

Både underbara och hemska saker händer personerna utan att de har ”förtjänat” det. De gör ibland hemska saker, ibland under påverkan av sitt ego och ibland av otur. Ett ögonblicks verk kan dock aldrig göras ogjort. Schulman beskriver besvikelsen i att ett möte, som betyder så mycket för en person, kan betyda så lite för en annan. Tänkvärt.

Handlingen hoppar i tid och rum och det byts mellan olika personers perspektiv, men det är logiskt och välklippt, motiverar en att läsa ännu ett kapitel – och ännu ett.

Slutet är sällsamt bra; Schulman har många planteringar som han skördar men precis som i verkliga livet återstår frågor. Jag känner att jag varit med om samma omtumlande resa som huvudpersonerna.

Läs Malma station!

Tisdagstrion: Systrar

1.Systern från havet (2015) av Ulf Stark och Stina Wirsén handlar om ett krigsbarn som hamnar hos en familj med ett barn som är negativ till sin nya syster. Men med tiden växer en vänskap fram mellan dem. Vackra bilder och text – vackert om vänskap!

2. I Var är min syster? (2007) av Sven Nordqvist får läsaren hjälpa muspojken att leta efter sin försvunna syster, som gömmer sig någonstans på de detaljerade fantasifulla bilderna. Underhållande för de minsta! Har ett vältummat exemplar.

3. Allrakäraste syster (1973) av Astrid Lindgren och Hans Arnold är en stark barndomsläsupplevelse som följt mig genom livet och blivit min sinnebild för systrar: Barbro har en hemlig tvillingsyster i en annan värld som hon hälsar på via ett hål under rosenbusken i trädgården… Berättelsen ackompanjeras av drömska vackra bilder.

Fler boktips på tema systrar finns på Ugglan&boken, där du även kan lämna egna tips!

Samling (2022) av Natasha Brown

En ung karriärkvinna i London följer med sin pojkvän på garden party hos hans fina familj i Newbury. Hon känner sig fel, men det är ingen ny känsla hos henne utan något hon upplever var dag på sitt arbete, på stan – överallt:

Som kvinna samt svart misstänkliggörs hennes karriär – hon måste ha kvoterats in för mångfaldens skull! Vännerna tittar extra mycket på henne när prins Harry gifter sig med Meghan Markle (kvinnans pojkvän är vit som Harry). På Heathrow blir hon handgripligen tillrättavisad av en vakt för hon ställt sig i kön för business class istället för economy class…

Kvinnan upplever att hon när som helst kan förvisas från sitt sammanhang. Signalerna är subtila och många skulle kalla det för inbillning, eftersom de själva är immuna (tillhör eliten/passerar som etnisk britt). Kvinnans pojkvän är immun, vilket sänker ned henne i tvåsamhetens ensamhet:

Pojkvännen vill att hon ska tagga ner på jobbandet, chilla lite så som han gör (men hennes existens hänger på att hon gör mer än andra). Han kan inte se att han är rikast av de två; hon har mer pengar på banken (men han äger/ärver fastigheter).

Romanen liknar anteckningar – läsandet blir luftigt och det bitvis tunga innehållet lättas upp. Brown växlar mellan att skriva i 1:a och 3:e person, oftast ur kvinnans perspektiv. Berättelsen känns autentisk och jag sveper den från pärm till pärm (101 sidor).

Läs denna tänkvärda roman!

Samling skulle kunna vara en replik på Chimamanda Ngozi Adichies novell ”Det där som nästan kväver dig” (2009) – en stark läsupplevelse om en svart kvinna i liknande situation i USA. Rekommenderar er att läsa den också!

Tisdagstrion: Böcker jag inte hann med 2022

Till Ugglan & bokens tisdagstrio bidrar jag med intressanta böcker jag inte hann läsa under 2022:

1. Törst (2021) av Kristoffer Triumf handlar om författarens förhållande till alkohol, som ställs på sin spets när flickvännen ställer ultimatum. Romanen är skriven i dagboksform.

2. Malma station (2022) av Alex Schulman handlar om fem personer på tågresa med slutstation Malma station, där något kommer att ske som förändrar deras liv…

3. 16 rader (2013) av Petter Askergren handlar om hans liv som en skrivande och läsande person. Petters skrivande ledde honom in på att läsa andra författares texter. I skolan brottades han med läs-och skrivsvårigheter – nu skriver han raptexter.

Vårt kvarter. En uppväxt i Hitlertyskland (1967) av Horst Krüger

I Horsts barndomskvarter i Tyskland på 30-talet bor välmående borgare, som undgått att drabbas personligen av fattigdomen och förnedringen efter första världskrigets nederlag och ”dolkstöten i Versailles”.

Människorna i barndomskvarteret anses vara opolitiska, men gläds åt Hitlers visioner och satsningar – att allt ska bli bättre och inte sämre. När judarnas skyltfönster krossas under Kristallnatten undrar kvarterets invånare om Hitler verkligen är underrättad om detta. Judarna ”flyttar” men det passerar kvarteret obemärkt i en tid av förändring.

Horsts mor läser Mein Kampf, speglar sig i konstnärssjälen Hitler, ser spår av hans ord i Bibeln och blir nyfiken på att bli vegetarian som Hitler. ”Och om någon år 1938 hade lyft en hand för att skjuta Hitler så hade det varken behövts SS och Gestapo för att gripa honom. Hela folket hade dömt honom för Messias-mord”, skriver Krüger (s.42).

Horst hamnar som ung i Gestapos förhörsrum – men hans föräldrar håller på Hitler ända in i slutet. Ingen i kvarteret känner till Auschwitz innan krigsslutet. Horst sänds till fronten och har fullt upp med att överleva där. Efter kriget kommer han reflektera över hur det blivit om han istället fått tjänst i Auschwitz.

År 1964 rapporterar Horst i egenskap av journalist från en av Nürnbergrättegångarna och slås av att krigsförbrytarna uppträder som vilka vänliga kostymklädda män som helst. Upplevelsen får honom att skriva sina memoarer/denna bok – en självrannsakan, som ges ut 1967.

Horsts historia om Hitlertyskland är ny för mig; ger insyn i en grupp priviligierade tyskars relation till Hitler. Horst har självironi och kunskap som bara erfarenhet kan ge. Ett spännande liv vävs fram genom texten.

Läs Vårt kvarter. En uppväxt i Hitlertyskland!